Svensk jord ger contortan extra växtkraft
Contortatallen trivs jättebra i Sverige och växer till och med bättre här än på hemmaplan i Kanada. Skälet till rekordtillväxten är den svenska skogsmarkens minsta kryp, visar en studie.
Michael Gundale och hans forskarkollegor från SLU i Umeå och Alnarp har fokuserat på vad de organismer som finns i svenska och kanadensiska jordar betyder för contortatallens tillväxt.
Genom en serie experiment har de undersökt vad den enorma mångfald av livsformer som finns i marken betyder för tillväxten. En del organismer kan vara skadliga och andra nyttiga och de avgör till mycket stor del trädens tillväxt.
Ett första växthusförsök visade att plantorna växte betydligt bättre i norrländska jordprover än i jord från olika delar av det ursprungliga utbredningsområdet i norra British Columbia i Kanada. När försöket sedan upprepades i jordprover som steriliserats genom strålning, påverkades tillväxten inte längre av om jorden var svensk eller kanadensisk. Det visade sig också att en steriliserad jord, oavsett ursprung, som ympades med kanadensiska organismer hämmade tillväxten, medan "svensk ympning" förbättrade tillväxten.
– Vi har alltså klara belägg för att organismer i marken har en stark inverkan på plantornas tillväxt, säger professor Michael Gundale.
Forskarna anger att en tänkbar förklaring till skillnaderna är att plantor i kanadensisk jord utsätts för sjukdomsframkallande mikroorganismer som är specialiserade på contortatall, medan den svenska jorden erbjuder en särskilt gynnsam symbios med mykorrhizasvampar.
– Men detta har vi inte undersökt. Jag skulle också gärna göra en motsvarande studie med vanlig svensk tall. Om det skulle visa sig svensk tall hämmas på ett liknande sätt av inhemska organismer i marken, vore det intressant att undersöka vilka dessa är – och vad man eventuellt skulle kunna göra för att skydda plantorna, säger Michael Gundale.
SLU-forskarnas resultat ökar också förståelsen för varför främmande, exotiska, trädslag, och även invasiva växter, ibland fungerar så bra i nya miljöer.
Växter flyttas ofta från sina naturliga utbredningsområden, och ibland händer det att de blir mer konkurrenskraftiga på de nya växtplatserna. Inom jord- och skogsbruket kan detta vara välkommet, medan en införd växt som sprider sig okontrollerat i naturen kan bli ett stort bekymmer. Varför växter ibland fungerar väldigt annorlunda i en ny miljö är en fråga som engagerar många forskare idag, berättar Michael Gundale.
När det gäller den främmande contortatallen, som redan planterats på cirka 600 000 hektar i norra Sverige, så konstaterar han att det är en exot som kommit för att stanna. Det är knappast möjligt att ta bort contortan helt om skogsägarna av någon anledning skulle vilja det.
– Contortan har naturaliserats här och självföryngrar sig av egen kraft, men den är ju inte aggressiv, alltså invasiv, i sin spridning, säger Michael Gundale.