Trots att efterfrågan på svensk fårull ökar är steget mellan konsument och producent fortfarande för långt och dyrt. Men enligt Yann Betros, grundare på modeföretaget Röjk Superwaer finns pengar att tjäna för den som är tidigt med på ulltåget.
2017 fanns det runt 600 000 får i Sverige som totalt producerad ungefär 1200 ton ull årligen. Men det mesta av ullen grävs ner eller slängs och bara 29 procent tas tillvara.
– Många ser ullen som ett problem och priset på ullen har tidigare inte ens täckt klippkostnaden, säger fårbonden Tomas Olsson.
Men i en tid när intresset för närproducerade varor ökar är allt fler företag på jakt efter svensk ull. Ett av de företag som valt att satsa är Röjk Superwear och i november lanserar de sin första ulltröja stickad på svensk ull.
– Vi har redan nu märkt att det finns en stor efterfrågan och att kunderna är väldigt intresserade. I takt med hela hållbarhetstänket blir kunden även mer medveten de unika egenskaperna hos ull och inser att ”jag behöver en ulltröja”, säger Yann Betros.
Han är övertygad om att ullen är på frammarsch och berättar att flera svenska modeföretagen just nu ser över sina möjligheter att få tag på svensk ull.
– Ullen är redan värdefull och jag tror att den kommer att bli ännu värdefullare i framtiden. Det som saknas är en infrastruktur och organisation som kan stå för regelverk och kvalitetskontroll, säger Yann Betros.
Ullen som Röjk köper har hittills tvättats på ett litet tvätteri på Gotland, men för att kunna öka kapaciteten och kvalitetssäkra produkten kommer den fortsättningsvis att tvättas i Belgien och spinnas i Litauen för att sedan skickas till Estland för att handskyttlas. Än så länge saknas det helt enkelt system för att i större skala ta hand om den svenska ullen i Sverige och Yann Betros tycker att politikerna borde engagera sig i frågan för att få infrastruktur och regelverk på plats.
– Men fårägarna själva måste också börja se att ullen har ett värde och därmed börja avla på ullkvalitén och inte bara på köttet. Det är oerhört viktigt att man satsar på att få en så jämn kvalité som möjligt, säger Yann Betros.
Riktigt fin ull från Australien och Nya Zeeland kostar idag cirka 17-25 kronor på världsmarknaden, men trots att den svenska ullen inte håller samma kvalité så tror Yann Betros att efterfrågan från konsumenterna gör att de svenska fårägarna skulle kunna få ännu mer betalt för sin kvalitetsull.
– Jag gissar på att man borde kunna få åtminstone 25-35 kronor per kilo för fin svensk ull. Men då måste bönderna också leverera en kvalitetsprodukt, säger Yann Betros.
Röjk och Filippa K har tillsammans inlett ett samarbete med Norrby gård som redan levererar hundratals kilo ull till företagen och under 2020 har de bokat 2500 kilo ull från gården.
– Jag har varit fårbonde i 25 år och alltid försökt göra något med ullen eftersom jag tycker att det blir roligare att klippa om någon vill ha produkten. Förhoppning nu är att man dessutom kan tjäna lite pengar på den, säger fårbonden Tomas Olsson.
I det här skedet har Röjk och Filippa K tillsammans upprättat en egen produktionskedja där de samarbetar med Norrby gård som är en av sveriges största fårgårdar.
– Än så länge har vi bara gjort detta på prov men i höst ska de få mer ull. Basen kommer fortfarande att vara köttproduktion men förhoppningen är att det här kommer ge fåren ett mervärde, säger Tomas Olsson.
På Norrby gård har man totalt cirka 1000 får och framförallt en korsning mellan finull och dorset, en kombination som visat sig lämplig både för köttproduktion och ullkvalitet.
– Vi har den här korsningstackan eftersom hon kan lamma året om. Men vi har alltid sett till att även titta på ullen när vi köper in nya djur. Om vi lyckas få upp värdet nu så kommer vi självklart att fokusera ännu mer på det i framtiden, säger Tomas Olsson.
Enligt honom krävs det lite mer kunskap och en större arbetsinsats om man vill ta vara på ullen oh höja dess värde men i grunden är det ganska enkelt.
– Det som är viktigt är att djuren är rena, torra och att du har en klipp-plats som är ren.
Han tipsar även om att ta in en duktig klippare och se till att göra en enkel sortering redan i samband med klippningen.
– Förtjänsten bygger på att sorteringen sker redan på gården, annars är hela värdet borta, säger Tomas Olsson.
