Svenska fårproducenter får kontroll med skanning
När schmallenbergviruset började ge missbildade lamm var det en nyzeeländare som såg det först av alla.
Två gånger om året kommer Carl Williams till Sverige från Nya Zeeland för att hjälpa svenska fårproducenter att dräktighetsscanna sina tackor. Under november samt januari till februari reser han runt i hela landet och scannar omkring åtta besättningar om dagen.
Det var i november som han blev den förste att varna om att schmallenbergviruset antagligen hade nått Sverige.
– Det är alltid lätt att vara efterklok. Då var jag lite osäker, men nu vet jag hur det ser ut på skärmen. Det jag kunde se var att det var svårt missbildade foster och att det var många fler än vanligt, berättar Carl Williams.
Den här dagen har han stannat till på Hornsunds gård utanför Flen i Södermanland. Gården har låtit scanna sina tackor i flera år och nu väntar 286 förhoppningsvis dräktiga djur på att bli undersökta av Carl Williams.
Samtidigt, i hallen bredvid, är lamningen i full gång för de tackor som scannades i november. Flera missbildade lamm har hunnit födas. Hittills har gården förlorat 50 lamm på grund av schmallenbergviruset. Fyra tackor har avlivats i sviter av smittan. Tack vare scanningen kan gårdens arrendatorer – Johnny och Madeleine Nedermann – veta om en tacka har lammat klart, eller om det kan finnas ett missbildat lamm som sitter kvar och behöver hjälpas ut.
– Som det är nu hade det känts väldigt obekvämt att inte veta hur många lamm tackorna ska få, säger Madeleine Nedermann.
En efter en slussas tackorna fram till Carl Williams bås. Han för sin ultraljudsapparat över det hårlösa området ovan juvret och avgör om tackan är tom eller hur många foster hon bär på. Johnny Nederman står beredd intill och märker tackorna vartefter.
– Det här är den bästa grej som vi har fått i svensk fårnäring sedan elstaketet, säger Kaj Sjunnesson, vice ordförande för Lammproducenterna och den som för snart 20 år sedan började organisera Carl Williams Sverigeresor.
Scanningen förbättrar produktionen. Tomma tackor kan betäckas om. Resten grupperas och utfodras efter antal foster för att ge såväl lamm som tackor rätt förutsättningar från start. Det blir också lättare att adoptera lamm mellan tackor under pågående lamning.
För Johnny Nederman innebär det att kostnaden på omkring 7 000 kronor lätt ryms i budgeten.
– Det motsvarar sju lamm. Och jag spar ju enormt mycket foder, säger han.
Förutom Carl Williams finns det bara en person i Sverige som scannar tackor professionellt på deltid. Det innebär en enorm efterfrågan på Carl Williams tjänster. Tre personer i Sverige ansvarar för att organisera scanningen av omkring 400 besättningar
– Vi försöker hjälpa nystartare som går upp i 300 tackor, men det finns egentligen inte plats för fler, säger Kaj Sjunnesson.
Efter några timmar på Hornsund är samtliga tackor scannade. Prognosen lyder 435 lamm och 34 tomma, vilket är en bit under förväntningarna.
– Jag är lite missnöjd faktiskt, det är för många ettor, säger Johnny Nederman medan Carl Williams tillsammans med hustrun Jette packar in sig i minibussen för att fara vidare till nästa gård.