Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

10 augusti 2018

God morgon! I Svepet i dag läser du om följande: • Skogsindustrin klarar virkesförsörjningen trots torkan • Regeringen låter Jordbruksverket utforma krispaket • Lantmännen satsar på åtgärdspaket till lantbrukarna • Så stöder regeringarna lantbrukarna i nödläget • Debatt: "Dags för en insamling till Sveriges bönder" • Kvinnor som investerar i vindkraft tillsammans • Oro när skogsägare tar över eftersläckningen i Ljusdal
Martin Wallström Svepet-redaktör - ]

Skogsindustrin klarar virkesförsörjningen trots torkan

Trots att många skogsägare och entreprenörer har varit tvungna att låta sina maskiner stå stilla den här torra sommaren så har de stora skogsindustrikoncernerna kunnat försörja industrin med råvara. Det visar en granskning från ATL. Det innebär att de större koncernerna har drabbats i låg utsträckning av torkan och värmen under sommaren och de efterföljande skogsbränderna. Däremot har situationen varit svår för enskilda skogsägare.

Ett skäl till att skogsindustrierna klarar sig bättre än mindre skogsägare är den stora geografiska spridningen, som gör att de stora bolagen kan få tag i timmer för att försörja industrins behov. Utöver det har större skogsbolag drabbats i relativt ringa utsträckning av skogsbränderna. Men den torra och varma sommaren har ändå satt sina spår. Det gäller exempelvis Stora Enso som i sin kvartalsrapport uppger att sämre tillgång på råvara slår mot resultatet med ungefär 10 miljoner euro, cirka 103 miljoner kronor.

Visserligen har Stora Enso följt Skogsstyrelsens rekommendationer och stannat produktionen vid hög brandrisk. Men genom att ändra i logistikkedjan har bolaget ändå lyckats få ut sina produkter. Även Billerud Korsnäs och SCA har drabbats av mer begränsade effekter. SCA uppger exempelvis att 650 hektar har brunnit, vilket till ytan motsvarar vad bolaget naturvårdsbränner en vanlig sommar.

Läs också: Torkan inget hot mot industrins virkesförsörjning

Regeringen låter Jordbruksverket utforma krispaket

Regeringen har bestämt att Jordbruksverket ska bestämma inriktning och utformning på de 760 miljoner kronor av det utlovade krispaketet på 1,2 miljarder kronor som ska betalas ut nästa år.

– Det är viktigt att det görs effektivt och inte tyngs av för stor byråkrati, säger landsbygdminister Sven-Erik Bucht (S), till Land Lantbruk.

Torkan har drabbat hela Europa och flera länder har begärt förtida utbetalningar, men få andra länder har agerat så här kraftfullt. uppger han och tillägger att det handlar om en kraftig likviditetsförstärkning. Stödet är en del av regeringens krispaket på 1,2 miljarder och ska riktas mot lantbrukare som drabbats hårdast av torkan.

– Det kan röra sig om både djurhållare och spannmålsodlare. Pengarna ska lindra torkans långsiktiga konsekvenser för svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion, säger Sven-Erik Bucht.

Tidigare har Jordbruksverket fått kritik för sena utbetalningar av stöd, men myndigheten har enligt Bucht meddelat att den klarar av uppdraget. Jordbruksverket har fram till 15 oktober på sig att berätta hur, när och på vilket sätt pengarna ska betalas ut.

Läs också: Jordbruksverket får i uppdrag att utforma krispaket (Land Lantbruk)Läs mer: Besked om krisstödet till lantbruket för 2019 kommer den 15 oktober (ATL)

Lantmännen satsar på åtgärdspaket till lantbrukarna

Lantmännen går ut med ett åtgärdspaket som en följd av torkan på 220 miljoner kronor. Lantmännens åtgärdspaket riktar sig till medlemmarna, svenska lantbrukare, som har drabbats av värmen och torkan i form av foderbrist och minskande skördar.

– Situationen för Sveriges lantbrukare har en direkt påverkan på livsmedelsbranschen. Det är av yttersta vikt att de svenska lantbrukarna får det stöd de behöver för att möjliggöra en ökad livsmedelsförsörjning av svenskproducerade råvaror, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen, i en skriftlig kommentar.

Åtgärdspaketet innefattar ett antal extraordinära insatser, till ett värde av cirka 220 miljoner kronor, för att förbättra läget för lantbrukare i Sverige. Det handlar om extra extra återbäring och efterlikvider, extra rabatter och tillägg, reducerade avgifter och sänkta räntesatser för Lantmännens finansieringstjänst. Utöver det så tas proteinavdragen för kvarnvete med låga proteinhalter bort, vilket avser skörden under 2018.

Läs också: Lantmännen går in med kraftfullt krispaket (Land Lantbruk)Läs mer: Utsatta bönder får krishjälp av Lantmännen (SVT Nyheter Inrikes)

Så stöder regeringarna lantbrukarna i nödläget

I Sverige har torkan slagit hårt, men det gäller också många andra delar av Europa. Landbrugsavisen har kartlagt hur regeringarna ute i Europa agerar för att stödja sina lantbrukare. Läs också Land Lantbruks enkät till utländska bönder om hur de ser på situationen och vilket stöd de behöver.

Läs också: Så stödjer regeringarna de torkdrabbade lantbrukarna (Land Lantbruk)Läs också: Statstøtte: Sådan klarer man tørken i andre lande (Landbrugsavisen)Läs också: Utländska lantbrukare om torkan (Land Lantbruk)Läs mer: Norska bönder får inte extra krishjälp (Land Lantbruk)


”Dags för en nationell insamling för Sveriges bönder”

Äntligen vaknade regeringen till med ett litet krispaket till torkdrabbade lantbrukare, vilket naturligtvis är en positiv gest. Dessvärre förslår dessa pengar inte långt utan blir mest ett slag i luften, skriver Peter Lundqvist, lantbrukarson och professor i arbetsvetenskap vid SLU, i ATL.

”Lantbrukets kris har dock gjort stort avtryck i media, bland allmänhet och företag som uppmanats att stötta genom bland annat aktiva val av svenskt kött och svenska livsmedel. Det finns dock en betydligt större potential till hjälp från allmänhet och företag som efterfrågar även andra sätt att stötta de hårt utsatta lantbrukarna och deras familjer”, fortsätter han.

Han avslutar:

”I delar av Australien som också drabbats ännu en gång av svår torka har det nu dragits igång en insamlingskampanj kallad ”Buy a bale”, det vill säga allmänheten kan skänka pengar till inköp av foder. Jag föreslår att vi startar en motsvarande insamling i Sverige och efterlyser någon lämplig organisation/plattform för en sådan insamling Marknadsföring av insamlingen kan lämpligen sponsras av media och andra företag!”

Läs också: Dags för en nationell insamling för Sveriges bönder (ATL)Läs mer på: Buy a bale

Aktuellt från LRF

Kvinnor som investerar i vindkraft tillsammans

I samband med en vindkraftsetablering samlade Wanja Wallemyr ihop ett gäng kvinnor som bildade den ekonomiska föreningen Qvinnovindar. Idag är ett 80-tal kvinnor med och äger vindkraft.

LRF-seminarium blev startskottet till kvinnlig vindkraftssatsning

Oro när skogsägare tar över eftersläckningen i Ljusdal

Knappt har de stora skogsbränderna i Ljusdals kommun blivit bekämpade, så övergår ansvaret nu till enskilda skogsägare att hantera eftersläckningen. ”Ganska tufft”, säger en företrädare för Mellanskog om beslutet. Men länsstyrelsens och räddningstjänstens uppfattning är att när det inte brinner och det inte har varit någon aktiv brand, så är räddningsinsatsen att betrakta som avslutad. Ett informationsmöte hålls med berörda skogsägare om hur de ska hantera konsekvenserna av detta, samtidigt som en samordningsfunktion upprättas med länsstyrelsen och Ljusdals kommun, där information och stöd ska ges till skogsägarna.

Läs också: Inga besked om samordning av eftersläckning i Ljusdal (Land Skogsbruk)Läs också: Nytt kansli öppnar i Ljusdal efter bränderna – räddningsinsatsen avslutas (Länsstyrelsen)Läs mer: Skogsägarna övertar släckningsansvaret i Ljusdal (Land Skogsbruk)Läs mer: Skogsägare oroliga över att få släckningsansvaret (Sveriges Radio P4 Gävleborg)

Till toppen