Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

11 februari 2019

I veckans första Svepet rapporterar vi om följande: • Spannmålsbrist ersätts med rekordmycket majs • Absolut tvingas bryta löfte om vete • Snabbhet avgörande för barkborrevirket • Regeringen föreslår utvidgat stöd till enmansföretag • Mängder av sågar kapet när kustbevakningen slog till • Debattsvepet • Plöjningsfritt jordbruk – en koldioxidsug?
Janne Hallman Svepetredaktör - ]

FOTO: Istock

Spannmålsbrist ersätts med rekordmycket majs

Mängden importerad majs ser ut att mångdubblas det här skördeåret. Delvis beroende på att majsen för närvarande är omkring 20 öre billigare per kilo än vete att importera.

– Normalt sett är inte majs konkurrenskraftigt i Sverige, när det finns tillräckligt med spannmål i Sverige. Men ett år som detta när vi ändå måste importera, väljer man det som är mest intressant och i år är majs billigare än vete.

Lite drygt 10 procent av spannmålsbehovet i Lantmännens foderproduktion utgörs av majs i dagsläget. Det är dubbelt så mycket som ett normalår.

– Om Sverige har ett importbehov av vete på knappt en miljon ton, så skulle jag uppskatta att 200 000-250 000 ton av det importbehovet kommer från majs det här skördeåret, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

Svenska Foder ersätter i olika grad fodervete och foderkorn med majs i så gott som alla foderprodukter. Johan Stensson, marknadschef på Svenska Foder, har inte fått några negativa reaktioner från sina kunder.

– Jag tror lantbrukarna ser det som ett extraordinärt år. Och majs är en alldeles utmärkt produkt. Men det är klart att vi hellre handlar med inhemsk spannmål än att behöva importera.

Läs mer: Spannmålsbrist ersätts med rekordmycket majs (Land Lantbruk)Läs mer: Agroetanol slukar majs (Land Lantbruk)

Absolut tvingas bryta löfte om vete

Den dåliga skörden av höstvete har gjort att The Absolut Company fått köpa vete av lantbrukare utanför det geografiska område man lovat konsumenterna. På flaskan står det att vodkan är ”tillverkad i byn Åhus”, men det stämmer inte riktigt i år. BM Agri, Lantmännen och Kristianstadsbaserade KLF, som står för råvaran, klarade inte att leverera så mycket skånsk vete som behövdes.

– Vi har fått definiera om begreppet ”sydsvenskt”. Ett sådant här år fungerar det inte med att 100 procent ska vara skånsk råvara, säger Kenneth Normark, spannmålsansvarig på BM Agri.

När spannmålsskörden blev liten prioriterade lantbrukare att till exempel fodra sina grisar framför att leverera till Absolut.

– Det måste man hysa viss förståelse för. Jag kan inte förebrå dem om de matar sina djur, säger han.

All vete till Absolut vodka kommer dock från Sverige. Och det samma gäller vodkan som Lantmännen Reppe tillverkar i Lidköping. De klarar därmed kraven för den skyddade ursprungsbeteckningen Svensk Vodka.

Läs mer: Absolut tvingas bryta löfte om vete (ATL)

Snabbhet avgörande för barkborrevirket

Om man får ner träden snabbt och kan transportera dem ur skogen innan granbarkborrarna svärmar går det att få mer än bränslevedspris för angripet virke.

– Vi har en flexibilitet i hanteringen där vi kan skicka barkborreangripen ved mot bruken eller mot sågverken, och en prisbild som är neutral för skogsägaren, säger Olof Hansson, affärsområdeschef på Södra Skog.

Det innebär att den grövre ved som går till massaindustrin betalas med samma pris som det barkborreangripna virket som går till sågverken.

– Om barken är kvar klassas det som vanligt timmer. Om barken faller av ska det normalt klassas som bränsleved. Men nu har vi infört ett sortiment med lägre pris där avfallen bark tillåts på både timmer och massaved. Det är en liberalisering av kraven för att kunna ta hand om volymerna och minska effekterna för drabbade skogsägare, säger Olof Hansson.

Läs mer: Snabbhet avgörande för barkborrevirket (ATL)

Regeringen föreslår utvidgat stöd till enmansföretag

Det är det så kallade växa-stödet som föreslås utvidgas från ett till två år. Stödet innebär att enmansföretag som anställer för första gången får en nedsättning av arbetsgivaravgiften under anställningens första år. Utvidgningen skulle innebära att stödet förlängs till att gälla under de första två åren.

– Det handlar om att fler ska anställas så att fler människor får jobb. År 2018 var det 7000 företag som använde det här stödet och vi hoppas såklart att det är många fler som ska våga ta steget och anställa för första gången, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Stödet har i sin nuvarande form funnits i drygt ett år, men har hittills inte utnyttjats särskilt mycket. För år 2018 avsattes 1,8 miljarder till växa-stödet, men slutnotan landade istället på cirka 150 miljoner.

– Problemet nu är att stödet är alldeles för okänt så vi hoppas ju att många fler ska få kännedom om stödet och på så sätt också använda det, säger finansminister Magdalena Andersson (S), som också säger att stödet gäller anställningar som påbörjats redan från och med mars, detta för att inte hindra någon att anställa någon omedelbart.

Läs mer: Regeringen föreslår utvidgat stöd till enmansföretag (Sveriges Radio)

Mängder av sågar kapet när kustbevakningen slog till

När kustbevakningen i Karlshamn kontrollerade en lastbil med trailer som skulle med färjan till Litauen upptäckte de två svenskregistrerade personbilar och ett helt lager med verktyg, trots att fordonet egentligen skulle vara tomt.

Lastbilstrailern innehöll dussintals verktyg i form av rotationslaser, röjsågar och motorsågar som antagligen stulits från gårdar och arbetsplatser i sydöstra Sverige. Dessutom fanns två svenskregistrerade personbilar inkörda i lastutrymmet.

Alla bestulna får chansen att övertyga polisen om att det är deras prylar.

– Vi har tagit alltihop i beslag för att utreda var det kommer ifrån, säger inre befäl Peter Andersson vid Blekingepolisen i Karlskrona.

Den litauiske chauffören har anhållits som misstänkt för häleri, men förnekar all kännedom om godset i lasten.

Läs mer: Mängder av sågar kapet när kustbevakningen slog till (Expressen)Läs mer: Chaufför anhållen – fordonet fullt av stöldgods (Blekinge Läns Tidning)


Debattsvepet

Här är ett svep över de senaste inläggen och replikerna om de gröna näringarna.

”Dyrare mat eller sämre vattenmiljö utan glyfosat” (Land Lantbruk)”Skogen förvaltas bäst med privat äganderätt” (Dagens Industri)”Staten går på offensiven mot skogsägarna” (Dagens Samhälle)”Utred inte bara – börja ställ om” (Land Skogsbruk)”En förenklad bild av skogsbruk” (Land Skogsbruk)Replik: ”Landets skogsägare är inga bilbyggande robotar” (ATL)Tidigare inlägg: Skogen vill bidra till hundra procent (ATL)

Aktuellt från LRF

Ta hjälp av våra avtalsmallar

Funderar du på hur du ska skriva ett jaktavtal eller arrendeavtal? Då kan du ta stöd av våra mallar.

Du hittar mallarna här

Plöjningsfritt jordbruk – en koldioxidsug?

Plöjningsfri odling tillsammans med andra jordbrukstekniker kan få jorden att suga åt sig mer koldioxid. Det visar ny forskning. I USA kan plöjningsfri odling alltså ge större kolbindande effekt eftersom många åkermarker har problem med torka. När man inte plöjer lämnas skörderester kvar på ytan vilket förhindrar avdunstning. På så sätt hålls jorden mer fuktig och det växer därmed bättre.

David Montgomery, geolog vid Washingtons universitet, tror starkt på att det går att ”suga” upp en stor mängd koldioxid ur atmosfären genom att världens åkrar slutar plöja.

– Jordbruket kan spela en avgörande roll vad gäller klimatet, säger han.

Fullt så enkelt är det dock inte i Sverige. Thomas Kätterer, professor i ekosystemsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, var med och genomförde en metastudie förra året där forskarna gick igenom 351 studier som gjorts på norra halvklotet.

– I Sverige gör plöjningsfri odling inte att man får mer kol i marken. Däremot kan det i torra områden ge större och fler grödor, vilket i sin tur gör att mer koldioxid lagras i marken, säger Thomas Kätterer.

Det är inte plöjningen i sig som gör att mer koldioxid sugs ner i marken, utan det är växternas fotosyntes som gör det jobbet. Men i de fall där plöjningsfritt gynnar grödan så gynnar det alltså även kolinlagringen.

– Men om man tänker klimat är ju den minskade bränsleförbrukningen väsentlig även i Sverige. Om man inte plöjer sparar man ungefär 50-60 liter diesel per hektar, säger Thomas Kätterer.

Läs mer: Plöjningsfritt jordbruk – en koldioxidsug? (Vetenskapsradion)

Till toppen