Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

13 februari 2019

I dagens Svepet rapporterar vi om följande: • Bästa råden för att undvika olyckor med storbalar • Tinder för kossor • Växa om kurskritiken • Slakteri misskötte smittkontroll • Många har problem med sönderkörda marker • Arla kovänder - lanserar mjölk med havre • Gods vill skjuta rapsätande svanar
Janne Hallman Svepetredaktör - ]

FOTO: Istock

Bästa råden för att undvika olyckor med storbalar

Föreningen Säker arbetsmiljö har gjort en noggrann undersökning av alla dödsolyckor med storbalar mellan 2005 och 2018. Då inträffade 12 dödsolyckor i samband med hanteringen av storbalar, och även väldigt många andra allvarliga olyckor. I de flesta fall handlar det om handhavandefel och även ofta om ren otur.

Anders Danielson, projektledare för rapporten, menar att det kan vara svårt att förstå vad som händer när en bal kommer i rörelse eller när man tappar en bal.

– Det genomgående är att man underskattar riskerna med hanteringen och vi är själva förvånade över att det kan bli sådana drastiska konsekvenser, säger han.

Rapporten har även kommit fram till man inte går igenom gårdens risker som man egentligen borde, och ofta saknar säkra rutiner kring de återkommande jobben på gården.

Rapporten har sammanställt ett stort antal råd i två faktablad för säkrare hantering av storbalar. Bland annat ska man ställa vagnen med storbalar på så plan mark som möjligt, och även stapla balarna plant och säkert. Vidare är det bra att kolla traktorns hydraulsystem så att balgripen inte tappat kraft. Likaså ska man aldrig gå under hängande last.

– Det kan bli självklara råd, men de kan vara bra att upprepa. Det är inte alltid de är så självklara för alla, säger Anders Danielson.

Lär mer: Så undviks olyckor med storbalar (ATL)

Tinder för kossor

Lantbrukare i Storbritannien har tagit fram en ny app för att hjälpa bönder att para ihop sina kor och tjurar för avel. Appen, som går under namnet Tudder, är baserad på Tinder, och bönder kommer få ”svajpa” höger eller vänster på det boskap de vill ha.

Bönderna gör en profil åt det boskap som man vill avla. Där kan man skriva information om ras och ålder, lägga upp bilder på sitt djur och skriva en text där de berättar om djuret och vad de är ute efter. Om bönderna väljer att ”svajpa” att de gillar kon eller tjuren i fråga så länkas de vidare till en profil där de kan kontakta ägaren.

Och intresset för att hitta djur till avel online är stort, då det kan spara mycket tid.

– Att gå till en marknad med min tjur är jobbigt och tar mycket tid. Jag måste i princip stänga ner hela gården medan jag är borta och det kan försena arbetet enormt, säger bonden Marcus Lampard från Wales.

Läs mer: Tinder för kossor (ATL)

Växa svarar på kurskritiken

Flera lantbrukare kritiserade både Växa Sverige och Arla för att den foderkurs de erbjuder är alltför dyr. Nu försvarar Växa Sverige kostnaden på 3 000 kronor per dag, bland annat genom att jämföra med de 2 000 kronor det kostar för vanliga erfarenhetsträffar.

– Det är meningen att man ska tjäna pengar på all den rådgivning som vi ger. Annars är det inte någon idé, säger Ulrika Lundberg, avdelningschef Rådgivning och Företagande på Växa Sverige, som gör kursen inom vall och grovfoder till Arla.

För pengarna får man fyra utbildningsdagar i en grupp med cirka 10 lantbrukare och två rådgivare, på en gård som är duktig på vallodling. Då ingår även fika och lunch.

– De här erfarenhetsträffarna går ut på att få konkreta tips och kunskaper hur man ska göra för att lyckas i vallproduktionen. Man kan förbättra sin ekonomi med mellan fem och 10 öre per kilo ECM. Det kan bli ganska mycket pengar, säger Ulrika Lundberg, och påpekar att vare sig Arla eller Växa Sverige gör någon vinst på att anordna kursen.

Erik Bratthall, presschef på Arla, säger att de följer debatten men avstår från att ge någon kommentar.

Läs mer: Växa om kurskritiken: Vi tar inte ut vad det kostar (Land Lantbruk)

Slakteri misskötte smittkontroll

Slakteriet Rafnaslakt i Ramsele har tagit för få prover på slaktkroppar och inget prov på malet kött. De är ålagda att ta två köttfärsprover per år och tio prover på nyslaktade djur. Nu hotas de av Livsmedelverket med 10 000 kronor i vite varje månad som de inte följer bestämmelserna.

I slutet av maj 2018 besökte Livsmedelsverket Rafnaslakt i Ramsele, då man konstaterade bristerna i företagets rutiner. I slutet av januari i år var verket återigen på plats för en uppföljning, varpå det framkom att Rafnaslakt inte hade åtgärdat felen, tvärtom hade man under 2018 inte utfört några provtagningar överhuvudtaget.

– Vi har haft så fullt upp så vi har inte hunnit med oss, vi har helt enkelt lämnat det där åt sidan, säger Jonne Nordin på Rafnaslakt.

Hög arbetsbelastning, nya slaktare och en besvärlig ekonomisk situation är orsakerna till varför reglerna inte följts. Nu har dock företaget börjat kontrollera köttet.

Läs mer: Slakteri misskötte smittkontroll (SR Västernorrland)

Arla lanserar mjölk med havre

Arla lanserar en ny laktosfri mjölkdryck som till hälften består av havre. Men att mejerijätten går i uppstickaren Oatlys spår betyder inte att man vill haka på Oatlys framgångsrika havredrycksförsäljning.

– Vi vill skapa ett bättre alternativ till mjölk än det som existerar. Vi har aldrig kallat det här för en havredryck. Det här är en innovation där vi med mjölken som naturlig ingrediens tillför både smak och hälsoeffekter, säger Kristina Hammerö, kategoriansvarig för mjölk på Arla.

Den nya produktserien, som är utvecklad och producerad i Sverige, kommer att finnas i mejerihyllorna under februari.

Läs mer: Arla går i Oatlys spår – lanserar mjölk med havre (Land Lantbruk)

Problem med sönderkörda marker

Var fjärde markägare har fått skador eller störningar efter terrängfordon så som skotrar och fyrhjulingar. Det visar en ny enkät från LRF.

– Enkäten bekräftar den bild vi har från våra medlemmar. Lantbrukare får sina vårbruk försenade och skogsägares trädplanteringar förstörs. Det handlar om miljonbelopp och hundratals arbetstimmar som körs sönder av ren okunskap, säger LRFs äganderättsexpert Ida Nyberg.

Endast sex procent av de drabbade har polisanmält händelsen. En teori är att man tror att polisen inte prioriterar frågan och att många utredningar snabbt läggs ner, vilket många kommentarer i enkäten bekräftade.

LRF har länge aktivt arbetat efter att få till en modernisering av terrängkörningslagen, som inte ändrats sedan 1975. Regeringen har nu startat en utredning som ska presenteras i höst.

– Skoter- och fyrhjulingar är en del av livet på landsbygden och skotern är viktig för turistnäringen. Men lagen måste vara tydligare med var man får köra och överträdelserna måste bli rejält kännbara. Ska vi nå målen i den nationella livsmedelsstrategin och arbeta för en fossilfri framtid kan vi inte få våra skogar och åkermarker sönderkörda av nöjesåkare, säger Ida Nyberg.

Läs mer: Många markägare drabbas av skoterskador (Dagens Industri)Läs mer: Problem med sönderkörda marker (Jordbruksaktuellt)

Aktuellt från LRF

Har du problem med ditt konto på lrf.se?

Har du stött på problem med att skapa ett konto eller att logga in på lrf.se? Här hittar du svar på de vanligaste frågorna.

Frågor och svar om ditt medlemskonto

Gods vill skjuta rapsätande svanar

Barsebäcks gods har ansökt om tillstånd för skyddsjakt på svanar eftersom svanarna orsakar stor skada på höstrapsen. Godsets ansökan gäller skyddsjakt mot flockar av svanar, både knölsvan och sångsvan, under perioden februari till mitten av mars.

Även höstvetet och rågen är i farozonen då fåglarna inte låter sig skrämmas så lätt. ”De är helt orädda trots upprepade skrämselskott. Inte ens om vi skickar hundar flyttar svanflocken på sig”, står det bland annat i ansökan.

Sannolikheten för att ansökan beviljas är dock liten eftersom svanen är fridlyst.

– Alla arter av svan har varit totalfredade i Sverige sedan 1926. Det ska till mycket starka skäl för att fråga denna princip. I Skåne finns också den mycket sällsynta arten mindre sångsvan i flockarna, varför det är riskfyllt att bedriva skyddsjakt mot svanar, säger Staffan Åkeby, ordförande i Skånes ornitologiska förening.

Läs mer: Gods vill skjuta rapsätande svanar (ATL)Läs mer: Godset vill skjuta av svanar som äter raps (Skånska Dagbladet – Inlåst artikel)

Till toppen