Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

14 oktober 2018

I Svepet idag läser du om följande: • Spillvatten från Stora Enso blir energi • Sommarens värmebölja har stoppat skogens koldioxidupptag • Debattsvep från veckan som gått • Svensk kvinna till ”Världens tuffaste jobb” efterlyses • Syskonjordbruk vanligare än man trott
Louise Carlsson Örning Svepet-redaktör - ]

FOTO: IBL Bildbyrå

Spillvatten från Stora Enso blir energi

Stora Enso bygger tillsammans med energibolaget Gasum en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla som kommer att omvandla pappersbrukets spillvatten till förnybar energi.

Planen är att biogasen ska säljas som bränsle till bilar, bussar, lastbilar och färjor och förhoppningen är att anläggningen ska producera 75-90 GWh flytande biogas per år. Det motsvarar den mängd bränsle som krävs årligen till över 200 genomsnittliga långtradartransporter i Sverige.

Går allt som det ska kommer produktionen starta under 2020.

Läs mer: Spillvatten blir energi (Processnet)

Hård kritiserad förgröning tillbaka i Cap-reforme

EU-kommissionen hade lovat att förgröningstödet inte skulle finnas med i den nya Cap-reformen som ska börja gälla från 2021. Men nu har samma villkor som för förgröningstödet ändå lagts in i reformen vilket upprör landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Det där är en mycket komplex fråga. Vi har ju haft det som kallas förgröning och som har fått väldigt mycket kritik. Samtidigt som detta nu avskaffas så vill kommissionen föra in en del av de här regelverken som har funnit i förgröningen i de nya grundvillkoren. Och det är vi väldigt kritiska till. Och det tänker jag påtala på måndag, lovade Sven-Erik Bucht inför måndagens EU-ministermöte i Luxemburg.

Läs mer: Hård kritiserad förgröning tillbaka i Cap-reformen (Land Lantbruk)

Sommarens värmebölja har stoppat skogens koldioxidupptag

Forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne är en del av ICOS, ett nätverk av mätstationer som byggs upp i Europa för att mäta skogens upptag av koldioxid – en viktig faktor för påverkan på klimatet.

Under sommaren har utsläppen varit större än upptaget jämfört med somrar tidigare år, vilket troligen är en följd av det varma och torra klimatet som gjorde att träden torkade och fotosyntesen stoppades.

En varm höst kan ytterligare komma att påverka skogens möjlighet att ta upp koldioxid.

– Om det blir en väldigt varm höst är det mycket sannolikt att det inte kommer vara en kolsänka. Det är något vi ska försöka lära oss genom att följa flera olika stationer, säger Anders Lindroth, professor emeritus vid Lunds universitet.

Läs mer: Sommarens värmebölja har stoppat skogens koldioxidupptag (Vetenskapsradion)Lyssna: Mätstationer ska kontrollera vad vi verkligen släpper ut (Vetandets värld)


Debattsvep från veckan som gått

Har du inte hängt med i veckans alla debatter får du en ny chans här. Här är ett urval av veckans debattinlägg om frågorna som berör de gröna näringarna.

”Ta tillvara på intresset för lantbruket” (Land Lantbruk)Nu stänger makten ned min bit av Sverige (Expressen)Vi måste inför ett förbud mot fossila bränslen (Aftonbladet)”Priserna behöver höjas på svenska livsmedel” (Svenska Dagbladet)EU-regler hotar svenska grisar (Gefle Dagblad)”Skogsägare förlorare i älgpolitiken” (ATL)”Varför svartmålar Krav största delen av livsmedelsproduktionen?” (Land Lantbruk)”Skogsägarna ska inte betala” (Norran)”Fokuset på vegetarisk kost i skolan är förkastligt” (Hallandsposten)”Annie Lööf (C) får inte igenom sin jordbrukspolitik i en M-ledd regering” (Östersundsposten)”Nya metoder behövs för framtidens slam” (Land Lantbruk)Inventering av nyckelbiotoper kräver öppenhet” (Västerbottenkuriren)”Landsbygden mer än lever – den är inte melankoliskt grå” (Jordbruksaktuellt)Läs insändaren: LRF:s vinst provocerar (ATL)Läs repliken: Vinsten möjliggör långsiktigt arbete (ATL)

Svensk kvinna till ”Världens tuffaste jobb” efterlyses

Biståndsorganisation We Effect söker en kvinna som är beredd att ta sig an ”Världens tuffaste jobb”.

Under ett antal veckor i januari ska hon arbeta som småbonde i Zambia. Syftet med projektet är att öka kunskapen och engagemanget om kvinnors situation på landsbygden i länder som We Effect är verksamma i.

Karin Kling, sjuksköterska från Stockholm, var en av de som tog sig an We Effects utmaning för två år sedan.

– Mitt tips är att vara förberedd såväl mentalt som fysiskt, eftersom jobbet innebär en hel del kroppsarbete. Det kan också vara bra att ha hyfsad koll på det tekniska, eftersom det inte alltid är så lätt att sitta där under myggnätet och försöka ladda upp bilder och lägga ut texter med en extremt dålig täckning. Det blev en del absurda scener när jag sprang omkring med min mobil och försökte hitta täckning. Folk undrade vad jag höll på med, säger hon till tidningen ATL.

Läs mer: We Effect efterlyser svensk kvinna till världens tuffaste jobb (Land Lantbruk)Läs mer: ”Världens tuffaste jobb” gav insikt i klimatförändringarna (ATL)

Aktuellt från LRF

Foderbristen: Vi påminner om två tips

Foderbristen är fortfarande akut på många ställen. Därför vill vi återigen tipsa om två digitala plattformar som kan vara till hjälp.

”Sparar både tid och ger en god överblick”

Syskonjordbruk vanligare än man trott

Med undantag för filmen Änglagård finns få tillfällen då alla historiens syskonjordbruk uppmärksammats. Alla de gårdar där bröder och systrar tagit över jordbruket efter sina föräldrar och bott kvar på gården där de vuxit upp.

Historikern Martin Dackling har genom dokument och intervjuer kommit fram till att det varit mycket vanligare genom tiderna än man tidigare trott.

Allra vanligast var syskonjordbruken under tiden före och efter andra världskriget då nästan var femte ärvd gård drevs av ogifta syskon. I vissa socknar var det så mycket som en tredjedel.

– Det blev dyrt att få tag i arbetskraft till gårdarna. Samtidigt var det fint att vara bonde, som uppfattades som övre medelklass. Ett alternativ var då att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta, säger Martin Dackling historiker vid Göteborgs Universitet.

Läs mer: Han berättar historien om alla syskon som drivit jordbruk ihop (Land)

Ett tittartips på temat generationsskifte men i en amerikansk kontext är micro-dokumentären ”Holding On to the Farm” från New Yorks Times.

Titta: Holding On to the Farm (New York Times)

Till toppen