Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

20 oktober 2018

I Svepet idag läser du om följande: • Vargen kommer – men ny lagstiftning dröjer: ”Ingen tar ansvar” • Snart kan ditt avtal med grannen försvinna • Vår skogsreporter kommenterar självföryngringen i skogen • De gör kött på kycklingfjädrar • Byggde biokolspanna för att förbättra jordmånen
Louise Carlsson Örning Svepet-redaktör - ]

FOTO: Mostphotos

Vargen kommer – men ny lagstiftning dröjer: ”Ingen tar ansvar”

Vargen har haft en hel del framgångar i Europa de senaste åren. De flesta befintliga populationer har växt och vargen har spridit sig till nya områden.

Samtidigt har det skett framgång för EU:s art- och habitatdirektiv, lagstiftningen som skyddar vargen från jakt. Men enligt EU-parlamentariker Fredrick Federley (C) böjar det politiska intresset i vargfrågan öka allt mer.

Frågan är som mest levande i jordbruksutskottet, där många ledamöter anser sig företräda lantbrukares intressen medan det i miljöutskottet ges större vikt vid skyddet av den biologiska mångfalden.

– Vi har inga lagförslag på bordet, men trycket tilltar för att någonting ska komma, säger Fredrick Federley (C) till ATL.

Men endast EU-kommissionen kan lägga ett formellt förslag om en lagförändring.

LRF:s ordförande, Palle Borgström, är frustrerad över att inte mer händer.

– Kommissionär Vella skjuter bara ifrån sig problemet och skyller på att det är medlemsländerna som måste agera och medlemsländerna skyller på Bryssel. Det är mycket ett ”blame game” och ingen tar ansvar i frågan, säger han.

Läs mer: Vargen kommer – men ny lagstiftning dröjer: ”Ingen tar ansvar” (ATL PREMIUM)

Snart kan ditt avtal med grannen försvinna

Vid årsskiftet rensar Lantmäteriet ut fastighetsregistret och runt en halv miljon servitut kommer då att försvinna. För den som vill förnya sitt servitut är det därför hög tid att göra det. Men hittills har väldigt få förnyelser gjorts. I Värmland har exempelvis endast drygt 20 procent av avtalet i förnyats.

– Vi hade ju gärna sett att det var mer aktivitet, men vi vet ju att många privatpersoner har en tendens att vänta till sista stund innan man agerar, säger Olof Unger, fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet till Sveriges Radio Värmland.

Läs också: Snart kan ditt avtal med grannen försvinna (Sveriges Radio Värmland)Läs tidigare rapportering: Gamla servitut försvinner (Sveriges Radio)Läs tidigare rapportering: Få har förnyat sina gamla servitut (Land Lantbruk)Läs mer hos Lantmäteriet: Förnyelselagen – Är din fastighet berörd?


Vår skogsreporter kommenterar självföryngringen i skogen

I går rapporterade vi i Svepet om att Skogsstyrelsens årliga inventering visar att plantering dominerar stort och att andelen naturlig föryngring är bara 11 procent, en rekordlåg nivå.

Land Skogsbruks reporter Mats P Ostelius kommenterar nyheten så här:

Kommentar:

Fördelen med självföryngring är att man får upp betydligt fler plantor per hektar, vilket normalt ger bättre kvalitet på det virke man producerar. Dessutom undviks rena kalhyggen, vilket kan vara en fördel av estetiska skäl. Nackdelen är att plantorna är oförädlade, vilket ger lägre tillväxt, och att röjningskostnaderna blir högre.

Mats P Ostelius, reporter, Land Skogsbruk

Läs mer om nyheten: Självföryngringen på historiskt låg nivå (Land Skogsbruk)

De gör kött på kycklingfjädrar

Ett företag i San Francisco har lyckats utvinna kött från kycklingfjädrar. Köttet blir till chicken nuggets och produktionsprocessen, som tar två dagar, sker i en bioreaktor där man använder ett protein för att få cellerna att föröka sig.

Produkten finns ännu inte på marknaden men företagets VD Josh Tetrick säger till BBC att fjäderköttet kommer att finnas på ett antal restauranger innan året är slut.

Läs mer: Företaget skapar nuggets utan att slakta kycklingar (Aftonbladet)Läs mer: Här smakar reportern på nuggets av fjädrar (BBC)

Aktuellt från LRF

Var med och skapa framtidens folkrörelse

LRF har varit uppbyggt på liknande sätt sedan starten 1929. Det är dags att tänka nytt och hitta nya mötesplatser och påverkansvägar. Därför har vi nu påbörjat en medlemsdialog för att forma framtidens folkrörelse.

Hur tycker du att vi ska utveckla folkrörelsen?

Byggde biokolspanna för att förbättra jordmånen

På Hjelmsäters gård på Kinnekulle producerar Edvard Hamilton sin egen biokol för att bättra jorden på sina åkrar.

Biokolanläggningen har kapacitet att ge 160 kilowatt värme och ska kunna producera 150 ton biokol per år. Värmen som pannan genererar går till att värma upp totalt 2 500 kvadratmeter byggnader.

Det som används för att tillverka värmen är träflis från gårdens egen skog blandat med avfall från spannmålshanteringen som damm, boss och avrens. Dessutom används en viss del restmaterial från en närliggande foderindustri.

Dock är biokol ett dyrt jordförbättringsmedel för lantbruket och effekterna är inte helt klarlagda.

– Frågan är om man har råd att lägga det på åkern för trädgårdsnäringen är väldigt intresserad av den här produkten och de har mycket större plånböcker än lantbrukarna har, säger Edvard Hamilton till Land Lantbruk.

Läs mer: Byggde biokolspanna för att förbättra jordmånen (Land Lantbruk)

Till toppen