Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

22 december 2018

I Svepet i dag rapporterar vi om följande: • Julgranar - en outnyttjad inkomstkälla • Regeringen skjuter upp klimatbeslut om skogen • Profilerna: Bästa tipsen för hela julen • Så jobbar Irland för att maximera nötköttsexporten • Debattsvepet • Ny svensk robot sköter odlingen hela vägen • Här skjuter Göran ner sin gran
Louise Carlsson Örning, Svepetredaktör - ]

FOTO: Istock

Julgranar – en outnyttjad inkomstkälla

Även om julgranen är en viktig del av julfirandet samt att Sverige är en skogsnation är odlandet av julgranar inte speciellt utbrett i Sverige. Väldigt få bedriver större odlingar och Sverige måste importera julgranar. Främst sker importen från Norge och Danmark där julgransodling finns på storskalig nivå.

Martin Pettersson som har doktorerat på julgransodling menar att julgranar är en outnyttjad marknad för svenska skogsägare.

– Det finns mycket gammal jordbruksmark som man skulle kunna odla gran på. Vi importerar ju ganska mycket från Danmark, särskilt kungsgran, men även rödgran. Det är märkligt eftersom vi är ett stort jord- och skogsbrukland, men vi har väl inte traditionen av det antar jag, säger han till Land Skogsbruk.

Martin Pettersson tycker att skogsägare i norra Sverige borde testa att odla klippgran, en ädelgran som växer i brant terräng.

– Man tycker att det borde finnas någon skogsägare i norr som skulle kunna se det som ett alternativ till ett större skogsbruk. Man behöver många hundra hektar för att leva på sitt skogsbruk, men bara några få hektar för att tjäna en ganska bra summa pengar på julgransodling, säger han.

Denna extrema sommar har dock varit en utmaning för de få julgransodlare som finns i Sverige. Karl Karlsson odlar julgranar i södra Dalarna och det är tack vara hårt jobb och extra bevattning som de klarat året.

Läs mer: Julgranar – en outnyttjad inkomstkälla (Land Skogsbruk)Läs mer: Tuff sommar för julgransodling (SVT Nyheter Dalarna)

Regeringen skjuter upp klimatbeslut om skogen

Sverige kommer inte att hinna fatta beslut i frågan om hur man ska se på skogens potential som ”kolsänka” inom den deadline som EU-kommissionen satt.

Tills den 1 januari skulle medlemsländerna föreslå vilken referensnivå för skogens kolsänka som de vill ha under perioden 2021-2025. Men frågan är alltför politiskt laddad för att den ska kunna hanteras av Sveriges övergångsregering.

I veckan meddelande Regeringskansliet till EU-kommissionen att Sverige inte kommer att klara deadlinen. Istället behöver frågan först behandlas i riksdagen en gång till efter julledigheten.

Läs mer: Regeringen skjuter upp klimatbeslut om skogen (Altinget)

Profilerna: Bästa tipsen för hela julen

Här ger 21 profiler inom de gröna näringarna sina bästa tips på böcker och filmer inom mat, tech, lantbruk och hållbarhet att satsa på i jul.

Bland annat tipsar Emilia Astrenius Widerström, ordförande för LRF Ungdomen om Hans Roslings bok Factfulness och om boken Lämna eller stanna, en bok om ungdomars perspektiv på landsbygden.

Märta Jansdotter, VD Gröna Gårdar, tipsar om att se Marie Qvibergs dokumentär Den sista skörden under julen.

Läs mer: Profilerna: Bästa tipsen för hela julen (Agfo)


Debattsvepet:

Här är ett svep över veckans inlägg och repliker i debatten om de gröna näringarna.

Palle Borgström: ”Djuraktivister är ett hot mot demokratin” (Aftonbladet)Replik: ”Att hota bönder är helt oacceptabelt” (Aftonbladet)”Orealistisk tro att stora åkerarealer kan täckas av skog” (Dagens Nyheter)”Inte svenska köttet som ställer till det” (Skövde Nyheter)”Gör inte biomassa till drivmedel” (Dagens Industri)”Anklagarna tror mer på banditer än de drabbade” (ATL)”Behöver vi företag?” (Svenska Dagbladet)”Alla länder borde få rätt att skydda lokalt jordbruk” (ATL)Palle Borgström: ”Vem betalar priset för billig mat” (Land Lantbruk)”Problemen och konflikterna kommer öka” (Altinget)”Äganderätten är hotad av politiska krafter” (ATL)”Långsiktighet krävs för att utveckla biodlarnäringen” (Altinget)”Myndighetskrångel bromsar tillväxten i gröna näringar” (ATL)”Efterlängtad omstart 2019” (Jordbruksaktuellt)”Ekologisk mat inte sämre för klimatet” (Svenska Dagbladet)”Budgetförslag utan landsbygdsfokus” (ATL)”Välkomna satsningar i statsbudgeten” (Land Lantbruk)”Vems är Amazonas”? (Skogen)

Ny svensk robot sköter odlingen hela vägen

Den nya svenska roboten Lomas (”Lokal odling med autonoma system”) har nyligen sett dagens ljus vid Örebro universitet.

Roboten sår, gödslar, hanterar ogräs och vattnar på egen hand. På så sätt hanterar den grödorna hela vägen från sådd till skörd.

Ulf Hanell som jobbar med projektet vid Örebro universitet menar att roboten är ett sätt att ge konsumenterna en relation till matproduktion och att skapa nya sätt att uppleva mat.

– Om man tar sig an systemfrågor i matproduktionen går det att hantera flera problemområden och behov samtidigt. Ett handlar om att konsumenter får en relation till matproduktion. Det är inte fråga om stad eller land, utan vi måste skapa värden som knyter ihop hur vi producerar maten och kommunicerar kring den. Ett annat handlar om måltidsupplevelsen. Vi vill skapa produkter och möjligheter att uppleva måltider på ett nytt sätt. Att odla inomhus i kontrollerade miljöer kan göra det möjligt att äta mer hälsosamt och miljömässigt hållbart, säger han till nyhetssajten Agfo.

Läs mer: Ny svensk robot sköter odlingen hela vägen (Agfo)

Så jobbar Irland för att maximera nötköttsexporten

Irland har, i jämförelse med Sverige, stadigt ökat sin produktion av nötkött sedan 1990-talet. För Sveriges del har produktionen i princip legat på samma nivå. Avgörande för Irland har varit att man numera är ett exportland av nötkött. 90 procent av producerad mjölk och nötkött marknadsförs bortom landets gränser.

När Edward O’Riordan, från det Irländska forskningsinstitutet för lantbrukets djur och betesmark, besökte nötköttsdagen i Alnarp berättade han att avgörande för Irlands framgång har varit att ha en uttalad strategi för branschen från landets högsta nivå.

I Irland arbetar man aktivt med olika typer av åtgärdsprogram i alla led i kedjan för att lyfta produktionen, allt med ett gemensamt mål – lönsamhet.

Samtidigt står den Irländska nötköttbranschen inför ett stort avgörande. Hur Brexit-frågan faller ut kommer bli avgörande då en stor det av köttet som exporteras går till Storbritannien.

Läs mer: Så jobbar Irland för att maximera nötköttsexporten (Land Lantbruk)

Aktuellt från LRF

Svensk julgran årets klimatjulklapp

En nyhuggen svensk julgran kan vara julens bästa klimatinsats. Granen har tagit upp och lagrat cirka 11 kilo koldioxid från atmosfären. Dessutom gör granen ytterligare en klimatinsats när den kastats ut.

”Det är en viktig klimatinsats att köpa en riktig gran istället för en plastgran”

Här skjuter Göran ner sin julgran

Göran Granström i Västerbotten har en lite ovanlig tradition när det kommer till julgransjakten. Varje år lämnar han yxa och såg hemma och tar med sig hagelgeväret när han beger sig ut.

– Det är lite häftigare och roligare att skjuta av granen, säger Göran Granström till SVT Nyheter Västerbotten.

Men Göran är inte ensam, Allan Johannesson i norra Dalsland har samma tradition. Han passar på att skjuta julgranen när han är på kaninjakt.

Läs mer: Här skjuter Göran ner sin julgran (SVT Nyheter Västerbotten)Se filmen: Julgransjakt i Nössemark (Youtube)

Till toppen