Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

25 februari 2019

I veckans första Svepet rapporterar vi om följande: • Elva djur innebrända i Nordingrå • Fördel seminera kor med köttras • En halv miljon djur döda efter översvämningarna i Australien • Miljövänlig salix borde göras mer lönsam • Debattsvepet • Här bildas kalvembryon i labbmiljö
Janne Hallman Svepetredaktör - ]

 (Arkivbild)
(Arkivbild) FOTO: Christian Svensson

Elva djur innebrända i Nordingrå

En brand startade på söndagskvällen i en ladugård i Salteå, Nordingrå. Det fanns 21 djur, troligen tjurar, i byggnaden.

Enligt SOS alarm blev ladugården snabbt helt övertänd, och räddningstjänsten skickade flera styrkor till platsen. På grund av kraftig blåst jobbade räddningstjänsten också mot spridningsrisken till flera intilliggande byggnader.

Enligt räddningsledaren på plats har ett 10-tal kor räddats, medan övriga har brunnit inne. En person med rökskador har också förts till sjukhus.

Veterinär har tillkallats för att se hur pass allvarliga rök- och brandskador de överlevande djuren kan ha fått.

Läs mer: Ett tiotal kor har räddats ur övertänd ladugård (Allehanda – inlåst artikel) Läs mer: Elva djur innebrända i Nordingrå (Sveriges Radio P4)Läs mer: Ladugård med nötdjur står i brand (Aftonbladet)

Fördel seminera kor med köttras

Kvigor bör semineras med könssorterad sperma. Korna kan man däremot seminera med köttras.

– Att välja köttrastjur när man seminerar ger ett ökat värde på kalvarna till slakt, eftersom slaktkroppsegenskaperna blir bättre för dessa kalvar.

Det sa Freddy Fikse, Växa Sverige, när han på Växadagarna i Jönköping pratade om värdet av köttrassemination i mjölkbesättningar.

Målet är att få fram avelsvärden för att mjölkföretagare ska kunna välja köttrastjurar för att producera ekonomiskt bästa korsningskalvar.

Läs mer: Fördel seminera kor med köttras (Land Lantbruk)

En halv miljon djur döda efter översvämningarna

Åtta långa år i torka var över för bönderna i nordvästra Queensland – men det blev för mycket av det goda. Regnet fortsatte att ösa ner i två veckor, med svåra översvämningar som följd.

Queenslands längsta flod, Flinders river, blev på vissa ställen över sex mil bred. På slätterna längs med floden ligger åtskilliga betesmarker, och många bönder har nu mer eller mindre förlorat allt.

Man har beräknat att uppemot en halv miljon djur dukat under på grund av skyfallen. Bönderna arbetar nu med att försöka rädda den överlevande boskapen genom att flytta djuren från leriga betesmarker och utfodra dem.

Läs mer: En halv miljon djur döda efter översvämningarna (ATL)

Miljövänlig salix borde göras mer lönsam

Det odlas allt mindre salix i Sverige. De senaste tio åren har arealen nästan halverats och är nu knappa 8 000 hektar. Det beror bland annat på en dålig flismarknad sedan flera år tillbaka, samt att jordbrukspolitiken missgynnar odlingen av salix, säger Sten Segerslätt, som förädlar och säljer sticklingar och skott av salix på gården Rosenhäll i Billeberga i Skåne.

– Fördelarna med salix är större och ger bland annat mer förnybar energi, bättre kolinlagring i mark, mer biologisk mångfald och minskat näringsläckage, säger han.

Miljövinsten finns redan där menar han. Nu behövs det bara att man höjer priset på salix, så att odlingen också kan bli lönsam.

Läs mer: Bättre priser kan göra salixodling mer lönsam (Land Skogsbruk)


Debattsvepet

Här är ett svep över de senaste inläggen och replikerna om de gröna näringarna.

Experterna om svenska djurrättsterrorn: ”En väldigt farlig utveckling” (Göteborgs-Posten)”Tröga maskiner fäller digitaliseringen” (Land Lantbruk)”Sluta servera fulkött i våra svenska friskolor” (Aftonbladet)”Gödseltunnan – en symbol för beredskap” (Land Lantbruk)”Ökad nötproduktion en miljömässig ruin” (ATL)”Neonikotinoider skadar inte bin” (Land Lantbruk)”Arkivet berättar om mer än skogen” (Land Skogsbruk)Replik: Arla: Inte möjligt att behålla förpackningen (Svenska Dagbladet)Tidigare inlägg: ”Arla, varför går ni över till mer plast?” (Svenska Dagbladet)

Aktuellt från LRF

Inspireras av innovativa lantbrukare

Möt några av alla de bönder och skogsägare som gör positiva insatser för att minska klimat- och miljöpåverkan och värna om jordens resurser.

Möt Lars, Theresia och Johan

Här bildas kalvembryon i labbmiljö

Sedan våren 2018 har svenska kvigor kommit till embryostationen i finska Hollola för att lämna sina ägg. I dag är 42 procent av stationens SRB-kvigor och 21 procent av Holstein-kvigorna från Sverige, resterande är finska. På centret stannar kvigorna i cirka ett år och får senare bli mjölkkor.

Förra året samlades ett tusental embryon in i verksamheten. Hittills har de använts i huvudsyfte att få fram toppklassade avelstjurar, men framöver vill man även ta fram hondjur med egenskaper anpassade efter bönders specifika behov.

Läs mer: Här bildas kalvembryon i labbmiljö (Land Lantbruk)

Till toppen