Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

26 december 2019

I Svepet i dag rapporterar vi om följande: • Tips: Ta vara på vintern i skogen • Så förändrade skördetröskan jordbruket • Gotland först med fossilfritt kött • Deras unika flödesmotor ska revolutionera framtidens fordon • Mellandagsspecial: Björn Folkesson kommenterar årets extrema torka
Louise Carlsson Örning, Svepetredaktör - ]

FOTO: Mostphotos

Tips: Ta vara på vintern i skogen

Förr var det en självklarhet att arbeta i skogen under vintertid när lantbrukets sysslor var färre. Men även i dag finns det flera fördelar med att arbeta i skogen på vintern.

– Många av de fördelar man tidigt insåg med att arbeta i skogen på vintern gäller faktiskt än i dag och av erfarenhet vet man dessutom att kvaliteten på sågtimmer avverkat på vintern är bättre, säger Tomas Gullberg som är verksamhetsledare vid Säker skog till Land Skogsbruk.

Ett par av fördelarna är att frusen mark med tjäle och packad snö ofta gör det enklare att transportera timret ut ur skogen. Packad snö jämnar ut markförhållandena och man kan köra lätt och skonsamt på hårt packad snö. Dessutom är det mindre risk för blånad på virket och risken att sprida röta via färska stubbar är också mindre.

Läs mer: Ta vara på vintern – nu är rätt tid att arbeta i skogen (Land Skogsbruk)Läs mer: Krönika: ”Avverkning borde alltid göras på vintern” (Land Skogsbruk)

Så förändrade skördetröskan jordbruket

Den 1 september 1928 släpptes Nordens första skördetröska, en McCormik No. 11, ut på fältet. Det blev startskottet för en stor förändring inom det svenska jordbruket.

Albert Berg von Linde på Axelvolds gods var mannen som investerade i den första tröskan. Ha betalade då motsvarande 507 000 kronor och med den nya maskinen lyckades Albert Berg von Linde rationalisera sin verksamhet så att han nästan halvera maxbehovet av arbetskraft och hästar.

Men det skulle dröja ända till 1950 innan skördetröskning slog igenom. Tröskan från Axelvolds gods var i tjänst under 30 år men lever numera ett mer stillamt liv på Lantbruksmuseet i Alnarp.

Läs mer: Så förändrade skördetröskan jordbruket (Land Lantbruk)

Gotland först med fossilfritt kött

På Gotland bygger just nu 13 gårdar en modell för att producera Sveriges första fossilfria kött. Projektet som ska pågå under två år ska kartlägga hur man föder upp, slaktar och levererar ett helt fossilfritt kött till konsument.

Fredrik Sundblad som är projektledare för Fossilfritt kött berättar i en intervju på nyhetssajten Agfo om projektet.

– Våra 13 pilotgårdar ser just nu över sina energislag och sin energianvändning. Det första steget är att minska förbrukningen och sedan fasa över till biobaserade energislag. I februari går Svenskt Kötts stora konsumentundersökning ut och då finns vi med ett antal frågor som vi hoppas ska svara på hur konsumenterna värderar ett fossilfritt kött. Vi kommer även att jobba tätt samman med våra kunder inom dagligvaruhandeln med konsumentfrågorna, säger han till Agfo.

Läs mer: Gotland först med fossilfritt kött (Agfo)

Deras unika flödesmotor ska revolutionera framtidens fordon

Företaget Ferox utvecklar just nu en ny typ av hydraulmotorer som är tänk att revolutionera dagens fordonsarkitektur. Tekniken ser man främst som användbar för autonoma fordon inom bland annat lantbruk.

Det som skiljer flödesmotorn mot andra liknande typer är att den har en ny typ av drivlina som gör det möjligt att ha separata ledade bakhjul med drivkraft.

– Man kan göra det elektriskt, eller med vätskor. Jag känner inte till någon annan metod. Elektriska system, har begränsningar i form av vad det väger och vissa komponenter. Vi tror att vägen framåt just nu är vätskor. En av fördelarna är att om du använder 3d-skrivare så kan du skriva ut kanalerna i fordonets chassi, säger Troy Wheeler, vd för Ferox Advanced Vehicles.

Läs mer: Deras unika flödesmotor ska revolutionera framtidens fordon (Ny Teknik)

Aktuellt från LRF

Passa på att bidra till att utveckla LRF

Har jullugnet äntligen infunnit sig? Passa då på att ta ett par minuter för att fundera på hur just du skulle vilja att framtidens LRF såg ut. Vi behöver dina idéer för att utveckla vår folkrörelse.

Bidra med dina idéer här

Nyheter från året: Torkan

I mellandagarna passar vi på att blicka tillbaka på året som gått och låter Land Lantbruks experter och reportrar kommentera händelserna som toppat nyhetsflödet. I dag fokuserar vi på det som dominerat större delar av året inom lantbruket och som kommer att ge efterverkningar även lång tid framöver – torkan som drabbade Sverige och svenska lantbrukare med obarmhärtigt kraft.

Kommentar från råvaruexperten:

Ännu vid sillbordet under midsommartiden satt bönderna och spekulanterna lugna eftersom att vetekursen på Matifbörsen var ganska stabil med bara små rörelser på båda sidor om 180 euro per ton för spotkontraktet. Under den lugna fasaden fanns dock en gnagande oro för eventuellt uteblivet regn. Stämningen var nog egentligen sammanbiten men ingen ville vara pessimist och förstöra trivseln. Just då kom den första torkrapporten in men den var från Kansas USA så det togs med en axelryckning. När vi sedan gick in i juli månad och hettan bestod började det strömma in riskvilliga pengar i vetekontrakten i en omfattning som ingen sett sedan 2012. Nu var det allvar och det kom aldrig några hoppingivande väderprognoser. Krismöten avlöste varandra och särskilt bekymrade var de som förstod att nu blir det brist på foder och de bönder som sålt spannmål före skörd hamnade i förlägenheten att inte kunna leverera enligt åtagande. Slaktköerna växte och gjorde saken än värre. Bankerna hade lånat ut pengar för förvände tre skördar och nu blev det i stället en och en halv. Halm som förr brändes på fälten fördubblade nu sitt värde och vi fick en bristens logik i stället för det vanliga överskottet. Så kommer vi att minnas sommaren 2018 länge. Låt oss nu ta igen det som går med ett gott jul- och nyårsfirande!

Björn Folkesson, råvaruexpert och krönikör på Land Lantbruk

Läs mer: Efter extremvädret: Lägsta resultatet inom jordbruket på 30 år (Land Lantbruk)Läs mer: Årets spannmålsskörd lägsta sedan 1959 (Land Lantbruk)Läs mer: LRF tacksamma för uppslutningen till lantbruket (Land Lantbruk)Läs mer: Han kör 30 mil om dagen för foder till djuren (Land Lantbruk)Läs mer: Så sammanfattar SMHI extremsommaren (Land Lantbruk)Läs mer: Samlade nyheter om torkan (Land Lantbruk)Läs mer: LRF: Priset på svensk mat måste höjas (Land Lantbruk)

Till toppen