Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

4 februari 2019

I veckans första Svepet rapporterar vi om följande: • Polska köttet hamnade i skolmaten • Skogsplantbrist väntar i flera år • Forskningsprogram banar väg för robotik i skogen • Grisbonden som gått över till mjölkautomater • Debattsvepet • Ny superdator ska ge bättre koll på vädret
Janne Hallman Svepetredaktör - ]

FOTO: Istock

Polska köttet hamnade i skolmaten

När den polska köttskandalen rullades upp kunde Livsmedelsverket tidigt konstatera att delar av det dåliga och felmärkta slaktade köttet hade hamnat i Sverige. Nu står det klart att flera skolor fått köttet från en skolmatsleverantör, som driver totalt åtta tillagningskök i Stockholmsområdet. Fem av köken har tillagat det polska köttet.

Företaget har enligt sin hemsida ett 80-tal kunder, varav flera namnkunniga privatskolor, gymnasier och förskolor. Varje dag serverar skolmatsföretaget över 20 000 luncher i Stockholmsområdet.

En av kunderna som får sin mat via ett av de fem centralköken är friskolekoncernen Kunskapsskolan, vars kommunikationschef, Sofi Klang, säger att skolkoncernen inte kan kompromissa om livsmedelssäkerheten, och att företaget nu kommer att föra en dialog med den aktuella leverantören.

– Att köttet inte är veterinärbesiktigat är under all kritik och vi har betydligt högre krav än så på våra matleverantörer, säger hon.

Läs mer: Polska köttet gick ut från fem centralkök (ATL – Premium)Läs mer: Polska köttfusket – detta har hänt (Sveriges Television)

Skogsplantbrist väntar i flera år

Skogsplantbristen efter den torra sommaren 2018 kommer att vara ett problem i flera år. Skogsägare som inte redan har beställt plantor kan få problem med att få tag på såväl gran som tallplantor inför den här säsongen.

Det finns flera orsaker till plantbristen. Många föryngringar misslyckades på grund av den långvariga torkan och värmeböljan. Många skogsägare valde att inte ens försöka plantera eftersom det var så torrt, utan fick i stället kassera miljontals plantor.

– Vi har inte så stor plantproduktion att vi kan kompensera för 2018 och vi kommer att ha brist på plantor de närmaste åren. Många av dem som ringer nu kommer inte att få tag på plantor. Det är beklagligt, men inte oväntat med tanke på den gångna sommaren, säger Johan Jonsson, chef för Södra skogsplantor.

Även övriga Nordeuropa drabbades hårt av torkan och lösningen är därför inte att få tag på plantor från länder som annars kan leverera plantor till Sverige.

– Har man inte redan beställt plantor och plantering inför våren och hösten rekommenderar vi därför att man kontaktar sin plantleverantör och hör sig för om läget lokalt, säger Tom Jägestedt, marknadsförings- och kommunikationsstrateg på Svenska skogsplantor.

Läs mer: Skogsplantbrist väntar i flera år (Land Skogsbruk)

Forskningsprogram banar väg för robotik i skogen

I dag är det svårt för både människa och maskin att tolka informationen om omvärlden, förutse effekten av olika beslut och alternativ att styra skogsmaskinen på. Problemen kan till exempel handla om att skilja mellan bärig och obärig mark, mellan buske och sten och planera hur en hög med stockar bör lastas.

I forskningsprogrammet Mistra Digital Forest skapar svensk skogsindustri och akademi tillsammans digitala lösningar som ska ge maskiner i skogen förmåga att uppfatta sin omgivning och förutse effekten av olika beslut med hjälp av digital fysik och sensordata. Detta ska leda till smarta beslutsstöd och självständiga funktioner hos skogsmaskiner i den verkliga miljön.

En del av arbetet börjar på Umeå Universitet, där man främst jobbar i den virtuella miljön, berättar Martin Servin, universitetslektor vid Institutionen för fysik och UMIT Research Lab:

– Där kan vi under kontrollerade förhållanden producera mängder av syntetiskt sensordata med kända samband och att träna modeller för omvärldsuppfattning, rörelseplanering och beslutsstöd. Där går det också att ta hänsyn till de långsiktiga ekologiska effekterna av olika beslut. Exempel är minskade körskador, utsläpp och bevarande av nyckelbiotoper. Funktionen smarta beslut är viktig för att ökad robotisering av maskinerna och avlastning av förarna ska bidra till bättre miljövärden, inte sämre.

Målet med forskningen är att länka ihop informationsflöden i smarta planerings- och beslutsstöd på olika nivåer. Då kan skogen nyttjas mer effektivt med ökad skonsamhet och till rätt produkter och ge en hållbar och effektiv skoglig bioekonomi.

Läs mer: Forskningsprogram banar väg för robotik i skogen (Åkeri & Entreprenad)

Grisbonden som gått över till mjölkautomater

Grisbönderna Botermans i skånska Röstånga har valt bort amsuggor och i stället installerat mjölkersättningsautomater, så kallade cups. Med den tryckluftstyrda anordningen har smågrisvikterna ökat, kullarna har blivit jämnare och antalet avvanda har stigit med en gris per kull.

– Innan vi bestämde oss för att sätta in cups vägde vi för- och nackdelarna jämfört med att ha amsuggor och kom fram till att det här var den bästa lösningen för oss. Amsuggor funkar inte med det grisningsintervall vi har, säger Jos Botermans som arbetar med ett grisningsintervall på 4-5 veckor.

– Vi har 44 grisningsboxar och 13 avvanda per kull. Hade vi inte haft mjölkkopparna så hade vi producerat 22 smågrisar mindre per omgång, säger Jos Botermans.

Han poängterar samtidigt att systemet funkar bäst för de som har många levandefödda grisar.

– Har man inte det så kanske det är bättre att lösa den saken först. Kopparna är för dem som redan producerar bra och vill bli ännu bättre, säger han.

Läs mer: Koppen ger jämnare grisar (Land Lantbruk)


Debattsvepet

Här är ett urval av inlägg och debatter kring de gröna näringarna – sådant som stuckit ut under det senaste dygnet.

”Billigt kött kommer med ett sjukt högt pris” (Folkbladet)”Kan skogsägarna lita på Miljöpartiet?” (Land Lantbruk)”Flyget, biffen och skammen” (Upsala Nya Tidning)”Skogsbruket behöver kvinnorna” (Land Skogsbruk)”Sorglös sång hjälper inte i skogspolitiken” (Bohuslänningen)Replik: ”Ekologisk odling är ofta en klimatbov” (Expressen)Tidigare inlägg: ”Kör över vårt folk, Löfven – klimatet måste räddas” (Expressen)

Aktuellt från LRF

Italiensk TV visar svensk djurhållning och arbetet mot antibiotikaresistens

Sverige är världsledande i arbetet om låg antibiotikaanvändning. Nyligen var italienska TV-kanalen RAI 3 på en svensk grisgård för att dokumentera hur god djurhållning och låg antibiotikaförbrukning hänger ihop.

Lyfter den svenska framgångshistorien

Ny superdator ska ge bättre koll på vädret

En ny superdator ska hjälpa SMHI att göra mer träffsäkra prognoser för vindar och nederbörd, vilket ska hjälpa myndigheter vid extremväder.

– Vi kommer att få med fler detaljer, till exempel om hur moln byggs upp och bättre se var det kommer att regna på sommaren, säger Bodil Aarhus Andrae, chef för samhälle och säkerhet på SMHI.

Myndigheter och räddningstjänst kommer också att få mer noggranna prognoser, vilket ska vara till hjälp till exempel vid bränder eller översvämningar.

– Vi har redan ett bra samarbete med myndigheter. Nu kommer vi att bli bättre på att förutse vindriktningen under brand eller kunna säga mer precist var ett regnmoln kommer ligga och var nederbörden kommer att falla, säger Bodil Aarhus Andrae.

Väderprognoser ska dessutom kunna uppdateras varje timme, istället för som nu, var sjätte timme.

Läs mer: Ny superdator ska ge bättre koll på vädret (Land Lantbruk)

Till toppen