Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

7 januari 2019

I veckans första Svepet rapporterar vi om följande: • Låg lönsamhet avskräcker från snöröjningsjobb • Mellanskog ger fullt stöd åt medlemmarna efter stormen • Tuffare tag vid livsmedelsfusk • Debattsvepet • Mjölkgårdar kan spara pengar på energilagring • Knäckt fotosyntes ska ge produktivare grödor
Jan Hallman, Louise Carlsson Örning Svepetredaktörer - ]

FOTO: Istock

Låg lönsamhet avskräcker från snöröjningsjobb

Allt färre lantbrukare intresserar sig för snöröjningsjobb. Cirka 30 000 kronor i jourersättning för hela vinterns fem månader, och en timersättning som är helt beroende av vädret passar allt färre.

– Ett skäl är att Sverige helt enkelt har färre bönder. Dessutom ställs allt högre miljökrav på maskinerna. Men framför allt tycker många att lönsamheten är för låg, säger Magnus Wessén på Maskinring Öst, en ekonomisk förening i Norrköping med runt 200 maskiner i drift under vintern.

Han menar att ersättningen måste höjas, annars kommer det bli svåra tider när vintern slår till ordentligt.

Läs mer: Låg lönsamhet avskräcker från snöröjningsjobb (Land Lantbruk)Läs också: Snöröjning – inte ett jobb för alla (Land Lantbruk)

Mellanskog ger fullt stöd åt medlemmarna

Omkring 500 000 skogskubikmeter föll under förra veckans storm Alfrida. Mellanskog meddelar nu att det är hanterbart och att skogsägarföreningens medlemmar kan räkna med att få fullt stöd efter stormen.

Fortfarande är flera tusen personer utan ström och just nu handlar mycket om att få samhällets infrastruktur att fungera. Men nästa vecka räknar Mellanskog med att komma i gång med den sedvanliga planeringen av uppröjningsarbetet.

Läs mer: Mellanskog ger fullt stöd åt medlemmarna (ATL)Läs också: Flera tusen saknar ännu el (Aftonbladet)Läs också: Vattenfall: Röj inte själva efter stormen (Sveriges Radio)

Tuffare tag vid livsmedelsfusk

Vid årsskiftet trädde de hårdare reglerna för livsmedelsfusk i kraft. Från och med i år återinförs fängelsestraff i straffskalan vilket kommer att underlättar för åklagare och polis att utreda dessa brott.

Jan Sjögren som är avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket menar att de nya reglerna är en positiv förändring för både konsumenter och alla seriösa livsmedelsföretag. Han tror att de nya reglerna kommer att leda till en rättvisare konkurrens och bli bättre för de företag som vill göra rätt för sig.

Läs mer: Tuffare tag vid livsmedelsfusk (Sveriges Radio)Läs mer: Hårdare straff för livsmedelsfusk (Aftonbladet)Läs också: Nya lagarna som börjar gälla 2019 (Land Lantbruk)

Debattsvepet

Här är ett svep över helgens debattinlägg och repliker om de gröna näringarna.

”Regeringen manipulerar myndighetsutövningen” (Land Skogsbruk)”Jag hoppas 2019 är året då fler väljer bort köttet” (Norrtälje Tidning)”Den nya vattenlagen är rättosäker” (Land Lantbruk)”Precisions­jordbruk enda vägen framåt” (Jordbruksaktuellt)”Så bygger vi beredskap för nästa stora skogsbrand” (Expressen)”Här är nio klimatpolitiska krav på nästa regering” (Dagens Nyheter)”Moderat budgetkupp slår sönder vardagen för de i Gröna Jobb” (Aftonbladet)Replik: ”Wirsenius förstår inte lantbruk” (Svenska Dagbladet)Replik: ”En dålig budget för oss skogsägare” (ATL)”Ursprungligast med havstomt och riksdagen under vatten” (Land Lantbruk)”Yrkeskompetens hör hemma i papperskorgen” (ATL)

Mjölkgårdar kan spara pengar på energilagring

På den Kravmärkta gården Vallsänge utanför Bollnäs pågår just nu ett pilottest av solenergilagring, en teknik som hittills är testad i liten omfattning i Sverige. Vattenfall som genomför projektet tror att det på sikt kan bli en bra affär för svenska mjölkgårdar. På gården har Vattenfall installerat tre batterier med en total lagringskapacitet på 30 kilowattimmar. Gårdens solcellsanläggning, dit batterierna är kopplade, har en installerad maxeffekt på 12,5 kilowatt. Batterierna är också kopplade till elnätet.

Enligt Vattenfall är den största ekonomiska nyttan med energilagringen att man kan hålla nere kostnaderna för nätabonnemanget. På gården Vallsänge där man har 44 mjölkkor räknar Vattenfall med att det går att sänka den nuvarande säkringsstorleken på 50 ampere ner till 35 ampere.

– Det motsvarar med aktuella nättariffer en besparing på drygt 4 000 kronor per år. Gården bör också kunna dra nytta av att energilagret kan laddas under tidpunkter när elen är som billigast. Detta handlar dock om en mindre besparing, kanske upp till en tusenlapp per år, säger Magnus Berg som är projektledare vid enheten för Forskning och Utveckling på Vattenfall.

Läs mer: Mjölkgårdar kan spara pengar på energilagring (Land Lantbruk)

Aktuellt från LRF

Vi minns framgångarna under 2018

2018 har varit ett händelserikt år. Även om året präglats mycket av torka och bränder, så nådde vi även framgångar på flera områden.

Här samlar vi ett axplock av LRFs framgångar under året

Knäckt fotosyntes ska ge produktivare grödor

Vid llinois-universitetet i USA har forskare skapat mer motståndskraftiga och effektiva tobaksplantor genom att modifiera växternas fotosyntes. Tobaksplantorna fick nya gener som lät dem använda mindre energi för att ta hand om giftiga avfallsprodukter från processen att omvandla koldioxid till sockermolekyler, vilket gjorde dem mer effektiva.

– De växte snabbare, och de blev upp till 40 procent större, säger forskaren Amanda Cavanagh vid Illinois-universitetet till public service-kanalen NPR.

I framtiden hoppas man kunna använda samma teknik även på andra typer av grödor.

Läs mer: Knäckt fotosyntes ska ge produktivare grödor (Svenska Dagbladet)Läs mer: Forskare har hackat fotosyntesen (NPR)Läs mer om studien: Syntetisk glykolmetabolism för att stimulera grödors växande och produktivitet (Science)

Till toppen