Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

8 januari 2019

I Svepet i dag rapporterar vi om följande: • Ny rapport visar jordbrukets okända säkerhetsrisker • Tips: Planera pensionen tidigt • Lantbrukare kämpar med likviditeten • Debattsvepet • LRF satsar på återvinning av plast • Dansk debatt om bekämpningsmedel
Louise Carlsson Örning Svepetredaktör - ]

FOTO: Istock

Ny rapport visar jordbrukets okända säkerhetsrisker

En ny rapport från amerikanska myndigheten Department of Homeland Security visar på säkerhetsrisker inom lantbruket till följd av den nya tekniken. I rapporten varnar myndigheten bland annat för att utländsk makt eller aktivister kan förfalska data om djurs eller växters hälsa och publicerar uppgifterna. Vilket till exempel kan leda till att falska larm om smitta publiceras, larm som kan ta flera månader att bevisa att de är falska.

– Det är viktigt att vara medveten om alla risker och all sårbarhet man bygger in i sina system. Samtidigt får man inte vara främmande för ny teknik, för när den fungerar så är den en otroligt bra hjälp, säger Kristoffer Hultgren som är handläggare för rymdfrågor på MSB:s avdelning för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet.

Kristoffer Hultgren rekommenderar svenska lantbrukare att använda ny teknik men att inte göra sig beroende av den.

– Satelliterna är det första som slås ut vid en konflikt så man behöver ha kvar den gamla tekniken och veta hur man använder den, säger han till ATL.

Även Bo Stenberg, forskningsledare för precisionsodling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, poängterar att det är viktigt att även se möjligheterna och inte bara fokusera på riskerna.

Läs mer: Ny rapport visar jordbrukets okända säkerhetsrisker (Inlåst artikel – ATL)Läs mer: Forskare vill lyfta fördelarna med precisionsodling (Inlåst artikel – ATL)

Tips: Planera pensionen tidigt

Willy Devgun är chef för Lantbruk och försäkring på Sörmlands Sparbank. I Land Lantbruk ger han tips på hur man som lantbrukare ska tänka om sin ekonomi, sitt sparande och sin pension.

Han menar att ett lantbruksföretag inte är som vilket företag som helst. Ofta är det flera personer inblandade i ett lantbruk och gården kan vara en viktig hörnsten i släktens historia.

– Då säljer man inte bara hux flux och går i pension, säger han till Land Lantbruk.

Hans tips är att börja sparar till pension när du är 30, att gå till banken och få en pensionsgenomgång och att börja planera tiden efter pensionen redan när du är 60.

Läs mer tips: Planera pensionen tidigt (Land Lantbruk)Läs också: Svårt för många efter pension – ”Måste börja prata om det” (Land Lantbruk)

Lantbrukare kämpar med likviditeten

För många lantbrukare väntas februari och mars bli tuffa månader efter sommarens torka. Simon Ivarsson är lantbrukare i Skaraborg. Han berättar för Sveriges Radio Skaraborg att det blivit en ond cirkel då brist på foder och långa slaktköer lett till för många djur och för lite foder.

Han valde, precis som många andra, att köpa foder för att ersätta den uteblivna skörden vilket han är nöjd att ha gjort. Men nu behöver likviditeten hanteras då han haft utökade foderutgifter på upp emot 600 000 kronor.

– Det största problemet för många är att man har tufft med pengar i företaget för det har kostat pengar att köpa in foder. Samtidigt vet vi inte vad konsekvenserna blir nästa år. Jag vet till exempel att det är svårt att få tag på utsäde. Vi ser också att grundvattennivåerna är låga just nu vilket är oroande, säger Sofia Karlsson, ordförande för LRF Västra Götaland.

Läs mer: Sommarens torka har satt sina spår (Sveriges Radio Skaraborg)Lyssna: LRF: Många har det tufft med pengar (Sveriges Radio Skaraborg)

Debattsvepet

Här är ett svep över den senaste tidens debattinlägg och repliker om de gröna näringarna.

”En starkare äganderätt stärker de gröna näringarna” (Altinget)”Det krävs mer än visioner för att hushålla med åkermarken” (Sydsvenskan)Replik: ”Jordbruket behöver forskning och klok förvaltning, inte drömmar och utopier” (Dagens Nyheter)Replik: ”Lösningar som faktiskt kan fungera väljs bort” (Dagens Nyheter)”Frivilliga avtal rätt väg för framtida naturvårdsarbete” (Altinget)”Får Boxholm flytta ända upp till Östersund?” (Sydsvenskan)”Djuren bör också ingå i den moraliska sfären” (ETC)

LRF satsar på återvinning av plast

I Vetlanda ska en ny anläggning för plaståtervinning stå klart i augusti i år. Lantbruket använder omkring 20 000 ton plast om året och bidragande i initiativet om en återvinningsanläggning är bland andra LRF.

– För LRF och våra samarbetspartners Entreprenörinvest och KRS är detta även ett viktigt initiativ för hållbar tillväxt och utveckling på landsbygden. Vi hoppas att detta på sikt även kan leda till en smidigare insamling och besparingar som kan nå lantbrukarna, säger LRF:s vd Anders Källström.

Läs mer: Bygger granulatfabrik för att återvinna lantbruksplast (Land Lantbruk)Läs mer: Utökad satsning på återvinning av plast (Jordbruksaktuellt)

Aktuellt från LRF

Bondens barn har blivit idoler

För ett år sedan var det premiär för dokumentärserien Bondens barn. Filmerna har hyllats av både elever och lärare och Bondens barn har till och med fått beundrarbrev. Idéskaparen Anna Ross berättar om syftet med filmerna och vad som har hänt under det gångna året.

”Äntligen en riktig film om hur stora delar av svenskt lantbruk ser ut”

Dansk debatt om bekämpningsmedel

Under förra året hittades Dimethylsulfamid eller DMS, ett medel som använts för svampbekämpning men också i bland annat träskyddsmedel, i danskt dricksvatten. I Sverige får vi en hel del av dricksvattnet från sjöar och andra vattendrag men Danmark är helt beroende av grundvatten från brunnar för sitt dricksvatten.

På senare år har man funnit höga halter av bekämpningsmedelsrester i brunnar och de har behövt stängas ner. I många fall är det bekämpningsmedel som använts inom jordbruket som trängt igenom marken och ner i grundvattnet och nu höjs röster för att införa förbud mot vissa bekämpningsmedel. Men lantbrukarna i Danmark menar att debatten blivit skev.

– De bekämpningsmedel som nu hittas är ju sådana som inte används längre, men det är det ingen som vill lyssna på säger Thor Gunnar Kofoed, vice ordförande för branschorganisation Landbrug & Fødevarer till Sveriges Radio.

Lyssna på hela reportaget: Bekämpningsmedel i Danmarks dricksvatten (Sveriges Radio)

Till toppen