Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

9 januari 2019

I Svepet i dag rapporterar vi om följande: • SVA:s kontroll av vilda djur begränsas • Ny chans för brittiska bönder att få behålla EU-stöden • Fler danska konkurser efter sommarens torka • Svenska Ägg ser möjligheter för svenskt hönskött • Skogsbränder allt dyrare för försäkringsbolag
Louise Carlsson Örning Svepetredaktör - ]

FOTO: Mostphotos

SVA:s kontroll av vilda djur begränsas

SVA:s arbete med att kontrollera sjukdomar hos vilda djur begränsas med anledning av övergångsregeringens regleringsbrev till myndigheten.

I många år har SVA:s kontroller bidragit till att sjukdomar som fågelinfluensa och afrikansk svinpest har upptäckts tidigt. Men det arbetet kan nu komma att begränsas.

Under tisdagen gick SVA ut med pressmeddelande med rubriken ”Sjukdomsövervakningen av vilda djur avbryts” till följd av de nya instruktioner de fått i årets regleringsbrev och att finansieringen av uppdraget strypts.

Senare under tisdagen tillbakavisade Näringsdepartementet dock uppgifterna om att SVA inte längre ska ha ansvar för att övervaka sjukdomar hos vilda djur och betonade att uppdraget hör till en av myndighetens kärnuppgifter.

SVA:s generaldirektör Jens Mattsson säger till tidningen ATL att resurserna dock begränsas med det nya uppdraget. I de fall då det finns misstanke om särskilt allvarliga sjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest, kommer det att vara möjligt att göra kontroller men i begränsad omfattning.

– Den infrastruktur vi har för insamlingen av fallvilt förlorar resurser genom det regleringsbrev som nu gäller. Att vi inte längre har tillgång till de medel som finns i viltvårdsfonden påverkar oss så att viltsjukdomsövervakningen begränsas, säger Jens Mattsson till Tidningen ATL.

Läs mer: SVA slutar övervaka sjukdomar hos vilda djur (Dagens Nyheter)Läs mer: SVA ska fortsätta övervakning av sjukdomar (Inlåst artikel – ATL)

Ny chans för brittiska bönder att få behålla EU-stöden

På tisdag nästa vecka, den 15 januari, röstar EU-parlamentet om Brexit. Omröstningen kan leda till att Storbritannien kraschar ut ur EU utan något avtal med unionen, men det kan också innebära att Storbritannien går till val igen i Brexitfrågan.

För de brittiska lantbrukarnas del är det runt tre miljarder pund i form av EU-stöd som står på spel. Det är bara genom att vara kvar i EU som lantbruket kan vara en del av EU:s jordbrukspolitik och ta del av stöden. Om Storbritannien lämnar unionen väntas bönderna huvudsakligen erbjudas miljöersättningar till betydligt lägre summor.

I december sköt premiärminister Theresa May upp den planerade omröstningen i EU-parlamentet. Förhoppningen var att mer tid skulle få brittiska parlamentsledamöter att tänka om angående förhandlingen och ställa sig bakom det avtalsförslag som May kommit överens med EU om. Men så tycks inte ha skett.

– Alla är oroliga nu. Man har inte rört sig på något sätt som jag ser det på den brittiska sidan, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S) till Svenska Dagbladet.

Läs mer: Ny chans för brittiska bönder att få behålla EU-stöden (Land Lantbruk)Läs mer: May i motvind inför Brexit (Svenska Dagbladet)

Fler danska konkurser efter sommarens torka

I Danmark har antalet konkurser bland företag inom lantbruk, skogsbruk och fiskeri ökat under 2018 jämfört med 2017. 2018 gick totalt 178 företag i konkurs jämfört med 130 under 2017, en ökning med 37 procent.

2016 var dock antalet konkurser inom näringarna ännu högre, totalt 200 stycken.

Dåligt betalt för produkterna ses som den största orsaken till de ökade konkurserna. Utöver det har sommarens torka förvärrat situationen för många lantbruksföretagare under 2018.

Läs mer: Kraftig stigning i antalet konkurser 2018 (Landbrugsavisen)

Svenska Ägg ser möjligheter för svenskt hönskött

Enligt en undersökning som genomförts av Origo Group på uppdrag av Svenska Ägg kan sju av tio svenskar tänka sig att äta hönskött. Svenska Ägg ser därför en marknad och en potential i det svenska hönsköttet

– Kokt höna med currysås var en vanlig rätt förr, och tidigare åt vi betydligt mer hönskött överlag i Sverige. Enligt undersökningen uppfattas det krångligt att tillaga och man vet inte riktigt var man får tag på det eller hur det smakar. En lägre efterfrågan i kombination med vad vi faktiskt har att välja på när vi kommer till affären gör att hönskött inte är ett naturligt inslag i matlagningen, säger Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på Svenska Ägg.

I dag exporteras en stor del av hönsköttet och blir till färdigmat och djurfoder. Men med en ökad efterfrågan på hönskött skulle man kunna ta till vara ännu mer av köttet än i dag, menar Svenska Ägg.

Läs mer: Svenska Ägg: Det finns en marknad för hönskött (Food Supply)

Aktuellt från LRF

Lyssna på vår ljudbok om samarbete

Att samarbeta kan vara ett sätt att spara tid och pengar, och att överleva i en allt tuffare konkurrens. Men samarbete är också ett verktyg för att aktivt utveckla ett företag, expandera och öka lönsamheten.

Ljudbok: Samarbete utvecklar ditt företag

Skogsbränder allt dyrare för försäkringsbolag

För andra året blev 2018 globalt sett ett dyrt år för försäkringsbolag som försäkrar skog för bränder. Skogsbranden i Kalifornien var den absolut mest kostsamma naturkatastrofen 2018. Jämfört med 2017 sjönk dock försäkringskostnaderna globalt sett.

Totalt landade de totala ekonomiska kostnaderna för fjolårets naturkatastrofer på omkring 160 miljarder dollar vilket motsvarar omkring 1 400 miljarder svenska kronor. 2017 uppgick motsvarande siffra till 350 miljarder dollar.

Men långt i från allt täcks av försäkringar. Försäkringsbolagen och återförsäkringsbolagen betalade sammantaget ut 80 miljarder dollar för kostnader kopplade till naturkatastrofer i fjol. Det var klart lägre än 2017 men nästan dubbelt så mycket som ett genomsnitt under de senaste 30 åren.

Läs mer: Skogsbränder allt dyrare för försäkringsbolag (Sydsvenskan)

Till toppen