Ta barnen ut i skogen
Vi behöver höja rösten för fler skolprojekt och främja intresset för skogsarbete. Vi måste få ut barnen i skogen, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Född och uppvuxen vid skog har jag spenderat en stor del av min fritid i skogen. Strosat över hyggen och i gammelskog, klivit över myrmark och druckit braskaffe ihop med min far som tagi rast i sitt skogsarbete. Att få se alla stadier i skogen, under årstider och konjunkturer, från barnsben och framåt i livet har gett mig en allsidig syn på skog och skogsbruk och en förståelse för skogsbrukets olika skeenden i skogen.
Under de senaste åren har glädjande nog allt fler hittat ut i skog och mark. Om man inte vill stöva fritt finns många bra vandringsleder att prova, och allt detta är öppet för oss alla tack vare vår fina allemansrätt.
Döm om min förvåning då jag en dag läste en tråd i sociala medier där en vandrare till sin stora fasa hade stött på en avverkning. ”Hur är detta möjligt? Får man verkligen göra så och ställa till på det viset där vanligt folk ska gå?”
Flera personer hakade raskt på och ondgjorde sig över detta. Jag blev minst sagt illa till mods över det. I mina tankar undrar jag genast vad de förväntar sig när de vandrar genom produktiv skogsmark. En park kanske? Eller en helt orörd skog? Men då har de nog inte sett hur risig och svårframkomlig den kan vara, och kanske med risk för att döda träd kan falla ner och skada förbipasserande. Jag misstänker att det skulle komma klagomål även på detta.
Sakta börjar jag förstå lite av den debatt som pågår. Hur långt ifrån varandra vi står och hur stor okunskap det finns hos många av dem som aktivt debatterar och faktiskt också påverkar. Sociala medier möjliggör snabba ogenomtänkta repliker där man kan tycka utan att vara påläst, samtidigt som genomslagskraften är enorm. Med en retorisk mening får man snabbt följare utan att det sker någon större genomlysning av innehållet.
Hur viktigt är det då inte att se till att vi redan från skolåldern får komma ut i skogen, inte bara i den mysiga gläntan, utan också ges tillfälle att få kontakt med det brukande och den skötsel av vår skog som vi bedriver runtom i landet. Projekt som "Skogen i skolan" behöver få mer utrymme och mer resurser. Vi som skogsägare måste berätta och prata om vår skog för våra och andras barn och försäkra oss om att den kommande generationen inte är främmande för skogsbruk. Vi behöver höja rösten för fler skolprojekt och främja intresset för skogsarbete. Vi måste få ut barnen i skogen.
Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg
LÄS MER: Lovsång till det lånade landskapet