Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 1 juli 2018

Elnätet äter upp vinsten från solelen

ÖSTANBYN, AVESTA.

Dyrare elnät äter upp en god del av intäkterna från Ralf Enegrens solelanläggning. Han önskar att nätägarna stimulerade de större solelanläggningarna genom rabatt på nätavgifterna.

 Ralf Enegren i Östanbyn monterar solceller på sitt maskinhallstak.
Ralf Enegren i Östanbyn monterar solceller på sitt maskinhallstak. FOTO: Per Emgardsson

På Ralf Enegrens maskinhallstak i Östanbyn vid Avesta ligger redan fästena till en solcellsanläggning som ska ge bortåt 20000 kWh per år. Elnätet klarar det, för gården hade förr 35 A huvudsäkring. Senare sänktes den till 16 A, men nu fordrar solcellernas en uppsäkring till 25 A.

– Den större proppen kostar mig 2600 kronor plus moms om året, en fjärdedel av vad solcellerna ger. Det tycker jag är tråkigt, för jag får mycket mindre betalt för elenergin jag säljer än den jag köper in kostar.

Ralf kunde ha byggt solceller motsvarande 16 A. Men när takytan finns vill han bygga så stor anläggning som möjligt. Men elnätsavgiften är ett hinder.

– Här finns ju ledningarna redan, då tycker jag att elnätsägaren kunde bjuda på skillnaden i säkringstaxa som en morot för den som investerar i en större solcellsanläggning och bli nettoleverantör av el.

FAKTA: Här ser du hur dyrt ditt elnät är

Organisationen Villaägarna följer kontinuerligt kostnaden för elnätet. HÄR hittar du deras senaste sammanställning.

Ralfs känsla att elnätet blivit dyrt bekräftas av en ny undersökning från Villaägarna. Sedan 2010 har Vattenfall höjt nätavgiften i Ralfs område med nästan 69 procent.

Anna Werner är samhällspolitisk analytiker hos Villaägarna och jämför kontinuerligt elnätsavgifter.

– Jämförelsen visar att de tre största nätbolagen är dyrast och har höjt elnätsavgifterna mest.

 Anna Werner, Villaägarna.
Anna Werner, Villaägarna. FOTO: Firmabild Villaägarna

För ett 20 A abonnemang och 20 000 kWh betalade kunder till Ellevio (f.d. Fortum), Vattenfall och Eon 2017 i genomsnitt 3700 kronor mer än om elnätet haft ägare med större inslag av abonnentintressen, till exempel vissa kommuner och eldistributionsföreningar.

Särklassigt dyrast var Vattenfalls norra nät. Där kostar nätet 14 059 kr, nära 9000 kronor mer än i Lidköpings eller Ljungbys kommunägda elnät. Mellan 2010 och 2017 ökade storföretagens nätavgifter med 41 procent, medan mindre bolag med större inslag av abonnentintressen bland ägarna ”bara” höjde 22 procent.

– Skillnaden mellan små lokala elnätsbolag och de tre stora bjässarna visar att dessa uppenbart testar var kundernas smärtgräns går, säger Anna Werner. Om priserna reflekterade bolagens kostnader borde skalfördelar göra att de stora bolagen kunde hålla lägre priser. Nu är de i stället år efter år, många tusenlappar dyrare. Den systematiska prisskillnaden mellan stora och små monopolister visar att elnätsregleringen inte fungerar.

Kommuner kan välja att låta elnätsavgiften enbart täcka kostnaderna för nätet. De stora företagen har däremot i uppdrag från sina aktieägare att vinstmaximera.

– Det är bara regeringen som kan införa en stramare reglering av bolagens intäktsramar. Ju högre intäktsram desto högre avgifter kan bolagen ta ut.

FAKTA: Regeringen lovar ny reglering före valet

– På förslag av energimarknadsinspektionen beslutar regeringen om ramar för de kostnader elnätsmonopolföretagen får ta ut av kunderna.

– Som regelverket nu är skrivet har inspektionen förlorat flera processer mot elnätföretag, som då kunnat ta ut ännu högre nätavgifter. Ett förslag till nytt regelverk är lagt, det väntas träda ikraft 2020.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen