Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 22 april 2018

Fältförsök skiljer agnarna från kärnvetande

Fältförsök är klassisk jordbruksvetenskap och grunden för både professionellt jordbruk och insatsvaruindustrin. Med fältförsök kan forskare visa att deras teorier tål verkligheten, samt var och när de fungerar.

 Jordbearbetningsförsök, här tema "smart jordbearbetning" från Borgeby.
Jordbearbetningsförsök, här tema "smart jordbearbetning" från Borgeby. FOTO: Fredrik Thunberg

Från 1814 till 1932 drev Skogs- och Lantbruksakademin och senare staten försök på Experimentalfältet vid nuvarande Stockholms Universitet. När storstaden växte flyttades försöken till den nya Lantbrukshögskolan 1932, sedan 1977 Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU. Ett exempel på vad fältförsök kan ge är de mycket omfattande försöksserier som klargjorde hur den nordiska klassikern kombisåmaskin borde konstrueras.

I början av 1990-talet fick SLU ett ändrat uppdrag av staten – universitetet skulle syssla mindre med tillämpad forskning och försöksverksamheten betalas av branschen. Regeringen drog ned rejält på SLUs anslag och fältförsöken minskade drastiskt vid SLU.

– Senare tog Hushållningssällskapen och Jordbruksverket över försöksverksamheten och byggde upp den igen, även om den inte kommit upp i samma nivå som på 1980-talet, säger Anneli Lundkvist vid SLU Fältforsk. Fältforsk hjälper numera till att samordna flertalet svenska fältförsök så att resurserna utnyttjas mer effektivt.

 Det här är Sveriges första kombisåmaskin med frontmonterad harv, körd av Henry Jansson i Köping 1971.
Det här är Sveriges första kombisåmaskin med frontmonterad harv, körd av Henry Jansson i Köping 1971. FOTO: Henry Jansson

– Vi skiljer på regionala försök (Sverigeförsöken) och SLUs riksförsök, säger Anneli Lundkvist. Sverigeförsökens mål är att samla växtodlingsförsök dels utifrån regionala behov, dels att samverka mellan regionerna i hela landet. Basfinansieringen kommer från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, den samlade växtodlingshandeln och Hushållningssällskapen.

Flera växtodlingsföretag och organisationer deltar också i provningsverksamheten.

 En parcelltröska från Hushållningssällskapet tröskar ett höstveteförsök.
En parcelltröska från Hushållningssällskapet tröskar ett höstveteförsök. FOTO: Torbjörn Esping

En stor del av SLU:s riksförsök är så kallade långliggande försök. Med dem följer forskare vid SLU utvecklingen över flera decennier för exempelvis olika växtföljder, växtnäringssystem, vattenfrågor och jordbearbetningsmetoder. De långliggande försöken finansieras av SLU.

I andra riksförsök studeras frågor kring jordbearbetning, hydroteknik, ogräsbekämpning med mera. De försöken betalas med anslag från forskningsrådet Formas, samt med anslag från SLF, Jordbruksverket, Lantmännen, SLU Ekoforsk, Ekhagastiftelsen och Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning (SSO).

Till fältförsöken hör också den offentliga sortprovningen vid SLU vars resultat sprids via skrifter och i sortdatabasen sortval.se.

FAKTA: TV-spelsteknik bäddar för såbäddssensor

– Harven eller såmaskinen som själv avgör om såbruket är bra närmar sig allt mer verkligheten.

Anders Larsolle från institutionen för energi och teknik vid SLU har deltagit i ett projekt där en 3D-kamera, av samma typ som Xbox och Nintendo-spel för TV använder, fick mäta aggregatstrukturen i en såbädd.

– Genom att mäta markytans ojämnhet efter bearbetning med hjälp av 3D-bilderna kunde forskarna bedöma aggregatstorleksfördelningen. Minst hälften av såbäddens volym bör vara aggregat mindre än 5 mm. Med viss möda klarade kamerans upplösning att särskilja 5 mm stora aggregat, också i farter uppåt 7 km/tim.

– Det finns i dag kameror som ger bättre upplösning och bör kunna se ännu mindre aggregat, men mer forskning återstår. Praktiska saker som att hindra damm från att täcka kameralinser en halvmeter ovanför harvpinnarna är en utmaning. I projektet som finansierades av SLF samarbetade forskare från SLUs institutioner för mark och miljö, samt energi och teknik, Rise Jordbruk och Livsmedel (fd JTI) samt universitetet i italienska Padua.

 Anneli Lundkvist, SLU Fältforsk.
Anneli Lundkvist, SLU Fältforsk. FOTO: SLU

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen