Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 20 maj 2018

Från krigshets till fredlig odling

På 1960-talet var renarna i fjällen självlysande av nedfall från stormakternas atombombstester. Per Emgardsson minns tillbaka i veckans krönika.

 Per Emgardsson, teknikreporter på Land Lantbruk.
Per Emgardsson, teknikreporter på Land Lantbruk. FOTO: Ann Lindén

Cropsat och Markdata visar att atombomber kan göra miljönytta. Bakom apparna som hjälper oss hushålla med kväve, utsäde och kalk gömmer sig femtiotalisternas ultimata ungdomsfasa, världens undergång i ett nukleärt inferno.

Kvar blev kärnkraften

Tjänsterna bygger på positions- och strålningsdata från GNSS-satelliter, och Markdata även på data från flygburen strålningsmätning. Satellitpositioneringssystemet började som en amerikansk kapprustningsansträngning från 1970-talet. Den bidrog tillslut till att knäcka Sovjetunionen.

Radioaktivitetsmätningarna fick fart på 1950-talet när Sverige ville ha egen atombomb. Till bomben behövde vi vapenplutonium. Det var huvudprodukten från de tungvattenreaktorer som vi ville driva med svenskt uran från Ranstad. Atombomben dog dock politiskt, kvar blev ett av världens ytterst få oljeeldade kärnkraftverk, Marviken.

Digital plogbill

På 1960-talet var renarna i fjällen självlysande av nedfall från stormakternas atombombstester. Strålningsmätningar från flyg startade 1968 och fick högkonjunktur efter Tjernobylolyckan 1986. Men då var bomb och svenskt uran stendött.

Ett kvartssekel senare har sökandet efter kalium-40, uran-238 och torium -232 smitts om till en riktig digital plogbill, en åkermarkskarta som hjälper oss att fredligt odla med precision.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen