Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 20 juli

Här är lantbrukstekniken som är sprungen ur rymdprogrammet

Lantbruket har haft stor nytta av rymdteknologin. ”Fjärranalys och positionering skapade nya verktyg” säger innovationsforskaren Per Frankelius vid Linköpings universitet. Här är en del av den rymdteknik som lantbruket har kunnat dra fördel av.

 Nasas markfuktighetssatellit.
Nasas markfuktighetssatellit. FOTO: Nasa

Spana från rymden

Rymdprogrammet och kalla kriget drev fram nya bättre sensorer. De tog bilder av jorden i olika sorters ljus; infrarött, synligt, ultraviolett och radar. Den 23 juli 1972, strax efter FNs miljökonferens i Stockholm, sände Nasa motvilligt upp jordresurssatelliten ERTS1. USAs inrikes- och jordbruksdepartement hotade Nasa med att annars skicka upp egna satelliter. Jordbrukets databehov drev på projektet, och i dag ger satelliterna som nu kallas Landsat mängder av kunskap om vattenbalans hos grödor och jord, vilka grödor som odlas var, hur de mår och mycket mer.

Beslutssystem

Data från Landsat lade grunden för beslutsstödsystem för handel med jordbruksprodukter, 1983 provades ett affärssystem för potatisodlare i Oregon, USA. Systemet från företaget Cropix lät odlarna jämföra sina fält med andra potatisodlares. Det hjälpte dem räkna hem en stor prisuppgång följande vinter. I dag ger multi- och hyperspektrala sensorer i satelliter indata för allt från bevattningsstyrning och jordanalyser till varningssystem för biologiska grödhot.

 CaseIH förarlösa autostyrda traktor.
CaseIH förarlösa autostyrda traktor. FOTO: Firmabild CaseIH

Autostyrning

USA beslöt 1974 att bygga satellitnavigeringssystemet Global Positioning System, GPS. Systemet var klart 1994, men först 2 maj 2000 släcktes störsignalerna som hindrade civila användare att få full precision. Men jordbruket behövde ännu bättre precision. Det ordnades först med differentiell GPS, dGPS, som rättar positionen med felet hos en inmätt mottagare och från 1992 med Trimles centimeternoga Real-Time Kinematic (RTK).

Erbjöd GPS

John Deere, Claas och Massey Ferguson erbjöd redan i 1990-talets mitt GPS, men noggrannheten dög inte för autostyrning. Men från 2002 kunde John Deere sälja autostyrningen AutoTrac med RTK.

– Det stora lyftet kom med RTG, Real Time GPS, säger Per Frankelius. De tre första åren använde Deere sin egen NavComkorrektion, men sedan Nasabolaget JPL 2004 började leverera korrektionssignaeln blev StarFires autostyrning tillgänglig i hela världen.

Sedan 2007 fungerar den även på vändtegen. I mer än tio år har jordbruket alltså haft självkörande fordon i fält. Utmaningen i dag är att automatisera redskapen, tills dess behövs föraren för att kolla redskapen, samt för flytten till fältet.

 Tilldelningskarta för kväve för GPS-styrd gödsling.
Tilldelningskarta för kväve för GPS-styrd gödsling. FOTO: Henrik Stadig

Skördekartering

Skördekartering lockade tidigt. Kanske kunde skördekarta och markkarta gemensamt lösa mysteriet med inomfältsvariationen i produktionsförmåga.

Tekniken testades i USA 1991 och samma år också i Skandinavien. Här hade Massey Ferguson kopplat samman GPS med skördemätaren Foldmeter i en Dronningborgströska.

 Skördekartering på Rydsgård 1996.
Skördekartering på Rydsgård 1996. FOTO: Erik Karlsson

Några år senare, 1995, rullade de första tröskorna med GPS-skördemätning i Sverige.

Växtanpassad odling

Universitetet i Montana började 1986 undersöka vad GPS kunde ge jordbruket. Fyra år senare, i augusti 1990 spred man den första GPS-varierade givan gödsel i ett fältförsök nära Power i Montana. Redan två år tidigare, 1988, hade forskare i Tyskland provat att anpassa dosen Betanal till mullhalten. I USA testades dGPS i jordbruk första gången 1992. I ett fältförsök i Nebraska fick dGPS styra bekämpningsmedel till de mest ogräsbemängda delarna av ett sockerbetsfält. Sedan sekelskiftet är variabel giva med kvävesensor närmast standard i Sverige.

 Landsatbild av Noreen Thomas ekojordbruk i nordvästra Minnesota, USA. Noreen har tränat på många satellitbilder och ser angripna grödor som gulnar medan rött visar frisk gröda. Svart visar att området översvämmats och brunt att hennes kemfria ekogrödor skadats av pesticider. Man kan också se den tre meter breda karantänzonen mot konventionellt odlade grödor. Foto: USGS/NASA
Landsatbild av Noreen Thomas ekojordbruk i nordvästra Minnesota, USA. Noreen har tränat på många satellitbilder och ser angripna grödor som gulnar medan rött visar frisk gröda. Svart visar att området översvämmats och brunt att hennes kemfria ekogrödor skadats av pesticider. Man kan också se den tre meter breda karantänzonen mot konventionellt odlade grödor. Foto: USGS/NASA FOTO: Landsat

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen