Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 16 september

Maskinhjälp sätter fart på äppleskörden

Äppelplockarmaskinen höjer produktionen i äppleskörden. Men det behövs tåligare äpplen och mer maskinutveckling i Sverige för göra äppleskörden mindre arbetsintensiv. 

 Säsongspersonalen på Solnäs Gård kommer från Polen och har jobbat i företaget under många år. Nu är det äpplesorten Aroma som är mogen och ska in i lager.
Säsongspersonalen på Solnäs Gård kommer från Polen och har jobbat i företaget under många år. Nu är det äpplesorten Aroma som är mogen och ska in i lager. FOTO: Härje Rolfsson

Äppelplockarmaskinen går långsamt mellan raderna på Solnäs gård utanför Lund. Tre personer på varje sida maskinen plockar röda fina aromaäpplen, som läggs på transportband i tre nivåer. Mjuka gummipinnar stöttar äpplena och borstar lägger försiktigt ned äpplena i en snurrande binge. När bingen är full sätter maskinen försiktigt ner den på marken och för fram nästa binge. Allt för att äpplena inte ska skadas under skörden. 

”Plockningen måste anpassas efter äppelsort”

– Det gäller att plocka snabbt. Men inte för snabbt. Plockningen måste anpassas efter vad äpplesorten tål. Vi har två maskiner på Solnäs gård. I våra lite äldre odlingar i Kivik passar det inte med maskinhjälp i plockningen, säger Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks musteri. 

 Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks musteri.
Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks musteri. FOTO: Härje Rolfsson

Förr i tiden hade man stegar som man ställde mot äppleträden. Men det tar för lång tid. Då gjorde man träden mindre så att allt kunde plockas från marken, men då förlorade man istället skördekapacitet. Det blev för lite äpplen per hektar.

”Plockas mer i slutet på dagen”

I mer moderna odlingar, som på Solnäs gård, har man smalare och högre träd som måste stöttas av vajrar. Där kan plockarna åka på traktor, eller på en skördemaskin, vid sidan av träden och plocka i flera nivåer samtidigt och därmed plocka alla äpplen på ett träd i ett svep. 

FAKTA: Zucal äppelplockarmaskin

Motor: Diesel Perkins 950 cc.

Bränsleförbrukning: 0,9 liter i timmen.

Drivning: Bakre eller ”All wheel drive”.

Längd: 420 centimeter.

Bredd: 150 centimeter.

Markfrigång: 25 cm.

Transportband: 2 bakre och 2 främre 2,1 meter, 1 central 1 meter.

Plockare: 6 personer.

Produktion: 350 kg/h/person.

Höjd plattformar: Minimum 50 centimeter, maximum 220 centimeter.

Vikt: 2 300 Kg.

 Äppelplockarmaskinerna på Solnäs gård kommer från det italienska företaget Zucal Meccanica. Det är dieseldrivna maskiner där plockarna kan plocka i tre nivåer. Maskinen drar också vagnar med tomma äpplebingar som laddas in i maskinen.
Äppelplockarmaskinerna på Solnäs gård kommer från det italienska företaget Zucal Meccanica. Det är dieseldrivna maskiner där plockarna kan plocka i tre nivåer. Maskinen drar också vagnar med tomma äpplebingar som laddas in i maskinen. FOTO: Härje Rolfsson

– Det är svårt att säga hur mycket arbete som sparas in med hjälp av maskinen. Men det plockas mer äpplen i slutet på dagen, eftersom man inte blir lika trött som när man går upp och ned för stegar eller bär på en tung plockpåse.  

Högre och tunnare träd kan lägga all kraft på att producera frukt. Det har gjort att skördarna har ökat rejält genom åren. På 80- och 90-talet var man nöjd om man fick mellan 20 till 30 ton äpple per hektar.

Manuellt arbete i skörden

Nu vill äppleodlarna helst komma över 50 ton per hektar. Men det är fortfarande mycket manuellt arbete i skörden. Beskärning, gallring, skörd, packning, märkning sker till största delen för hand.

– Det hade varit bra om fler moment var helt automatiska. Lantbruket måste ha mer avancerade maskiner och jag tror att vi snart kommer att hitta sätt att skörda helt maskinellt. Det har testats i andra länder, men det är svårt med svenska äpplesorter. De är mer ömtåliga och har tunnare skal. I andra länder, som har äpplen med tjockare skal, skalar man ofta äpplen innan man äter dem. De äpplena kan man också hantera lite mer oförsiktigt. 

 Plockningen är ett hantverk. Det gäller att försiktig vrida loss äpplet för att inte skada nästa års äppelknopp.
Plockningen är ett hantverk. Det gäller att försiktig vrida loss äpplet för att inte skada nästa års äppelknopp. FOTO: Härje Rolfsson

Jan Flemming Jensen påpekar att en mer omild skörd även kan skada nästa års äppleanlag och det kan leda till lägre skördar. Det gäller också helautomatiska beskärningsmaskiner, som kan komma i framtiden. 

”Kan göra grövre beskärning”

– Maskinerna kan göra en grövre beskärning som sen kan finjusteras manuellt. Men de lägre skördarna på grund av eventuella skador måste betala sig genom lägre kostnader för arbetet. 

 Äppleskörden är i full gång på Solnäs gård utanför Lund, som ägs av Kiviks Musteri. Nu är det röda aromaäpplen som plockas och plockningssäsongen pågår till slutet på oktober.
Äppleskörden är i full gång på Solnäs gård utanför Lund, som ägs av Kiviks Musteri. Nu är det röda aromaäpplen som plockas och plockningssäsongen pågår till slutet på oktober. FOTO: Härje Rolfsson

Det är rejält pressade marginaler för äppleodlare. 

– På 40-talet fick odlaren samma kilopris för äpplena som plockarna hade i timlön. Det skulle innebära att vi idag skulle få 220 kronor kilot, men så är det absolut inte. Nu ligger priset till odlaren mellan 5 och 12 kronor kilot. 

Egna försök pågår

Det behövs också mer forskning i Sverige, menar Jan Flemming Jensen. De flesta maskiner hämtas från utlandet och försöksstationerna för frukt- och grönsaksodlingar ligger nuförtiden i Holland eller Belgien.

 Äppleskörden är i full gång på Solnäs gård utanför Lund, som ägs av Kiviks Musteri. Nu är det röda aromaäpplen som plockas och plockningssäsongen pågår till slutet på oktober.
Äppleskörden är i full gång på Solnäs gård utanför Lund, som ägs av Kiviks Musteri. Nu är det röda aromaäpplen som plockas och plockningssäsongen pågår till slutet på oktober. FOTO: Härje Rolfsson

– Vi får lita på vad de kommer fram till ute i övriga Europa. Men Sverige har ofta andra förhållanden och vi har tagit bort mycket av den forskning och utveckling som vi tidigare var kända för och som är viktig för branschen och för lantbruket.

Därför driver Kiviks Musteri och Solnäs gård ett stort antal egna försök tillsammans med SLU. De undersöker bland annat ogräsbekämpning utan Glyfosat, flytande näring i ekologisk odling, feromoneffekter på skadeinsekter och nya äppelsorter. 

LÄS MER: FILM: Så fungerar äppelplockarmaskinen

FAKTA: Solnäs gård och Kiviks Musteri AB

Solnäs gård har cirka 24 hektar äppleodling, med ett 20-tal olika äpplesorter. De har åtta heltidsanställda i odlingen på årsbasis. Under högsäsong jobbar det 16 personer i odlingen. Säsongspersonalen på Solnäs kommer från Polen och har jobbat i företaget under många år.

Sedan 2015 ägs Solnäs gård av Kiviks Musteri AB. De verkar inom affärsområdena Kiviks Musteri, Åkesson Vin och tillverkning för andras varumärken. Kiviks Musteri AB ingår i koncernen Kivik Holding, som ägs av familjen Åkesson, och har 190 personer anställda.

Äppelskörden på Kiviks Musteri och Solnäs gård: Mellan 1 000 och 1 500 ton per år.

Omsättning Kiviks Musteri: 700 miljoner kronor.

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen