Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 17 december 2017

Praktiskt och teoretiskt på konferens om jordbruksteknik

HANNOVER.

Dagarna före Agritechnica-utställningen samlades 1 000 forskare, teknikrådgivare och ingenjörer till konferensen Land Technik Ag Eng 2017 i Hannover, som handlar om jordbruksteknik.

 Land Technic Ag Eng 2017 samlade 1000 jordbrukstekniska forskare och ingenjörer i Hannover.
Land Technic Ag Eng 2017 samlade 1000 jordbrukstekniska forskare och ingenjörer i Hannover. FOTO: Per Emgardsson

Fyra, fem föreläsningar kördes parallellt, så i rasterna fick deltagarna välbehövlig motion i den 230 meter långa byggnaden. Från Sverige bidrog Jonas Engström, forskare från Rise på Ultuna med simuleringar av en självkörande batteridriven jordbrukstraktor.

Stort kan bli litet

Intresset för jordbruksteknik ökar i Europa. Det beror på att maskinerna är eller bär de sensorer som sänder data till ”Big Data”-baserade driftlednings- och optimeringssystem i molnet. Men även uppe i molnet gäller den gamla SISU-regeln (skit in ger skit ut). Det visade Beate Köber-Fleck från Claas.

Ökad tröskkapacitet

I bränslebesparingsprojektet EkoTech ville hon undersöka om effektiviteten skiljde mellan däck och band på tröskor samt om tröskförarstödsystemet Cemos kunde öka tröskans kapacitet. Efter en första rensning av data fann hon att bara 12 procent av däck-banddatabasen återstod. Men dessa 12 procent tyder på att band i genomsnitt drar mindre bränsle än däck.

I förarstödsjämförelsen började Beate med 130 000 trösktimmar från 1 500 tröskor. Efter rensning hade hon 78 000 trösktimmar från 734 maskiner kvar. Dessa visade att med helautomatisk tröskverksinställning ökade kapaciteten 15-18 procent, medan det dialogbaserade förarstödssystemet gav 7-10 procents ökad kapacitet.

Beate drog därför slutsatsen att ”Big Data”-data insamlade in i praktisk drift, med olika förare och okalibrerade sensorer kräver noggrann rensning. Och rensningen kan snabbt förvandla Big Data till Small Data.

Svampfinnare

Konferensens mest praktiska pryl var nog en knivskärpemätare som Karl Wild och Torsten Schmiedel från Högskolan för tillämpad vetenskap i Dresden konstruerat tillsammans med ingenjörsbyrån Rottmeier. Den mätte med vilken kraft kniven i en hack behöver trycka mot PVC-isoleringen på en elkabel för att skära igenom isoleringen till ledarna. Mätvärdet skickas med blåtand till mobilen. Verktyget mäter skärpan med knivarna på plats i maskinen.

Dieselelektrisk drift bäst

 Roland Schmetz hade beräknat verkningsgraden för en elektriskt steglös transmission till vänster och en vanlig hydromekaniskt steglös till höger. Beräkningen gällde för delarna inom den gröna linjen.
Roland Schmetz hade beräknat verkningsgraden för en elektriskt steglös transmission till vänster och en vanlig hydromekaniskt steglös till höger. Beräkningen gällde för delarna inom den gröna linjen. FOTO: Per Emgardsson

Dieselelektrisk drift kan bli vanligt på traktorer. I varje fall om Roland Schmetz från Rhen-Waal-universitetet har rätt när han räknat på verkningsgraden hos steglösa transmissioner, både elektriska och de vanliga hydromekaniska i dagens traktorer. Roland räknade bara på komponenterna mellan motorns svänghjul och bakaxelns pinjongdrev.

Den hydromekaniska lådans verkningsgrad varierade mellan 84 och 96 procent, beroende på hur mycket effekt som överfördes mekaniskt. Schmetz ansåg att den i fältarbetsområdet erfarenhetsmässigt i genomsnitt är 25 procent. Då blir verkningsgraden i en hydromekanisk låda 87 procent medan en elektrisk transmission lågt räknat har 90 procents verkningsgrad, en skillnad på minst tre procentenheter.

 ZF visade två sätt för eldrift av framaxeln, dels med högspända elektriska hjulmotorer...
ZF visade två sätt för eldrift av framaxeln, dels med högspända elektriska hjulmotorer... FOTO: Per Emgardsson
 ... Dels med en steglös mekanisk effektdelare reglerad av en lågspänd elmotor.
... Dels med en steglös mekanisk effektdelare reglerad av en lågspänd elmotor. FOTO: Per Emgardsson

Framhjulsdrift på traktorer har en rad problem, framaxel ska gå lite snabbare än bakaxeln, vi vill ha fyrhjulsdrift i svängar och fyrhjulsbroms. ZF beskrev två sätt att förbättra fyrhjulsdriften på traktorer med lättreglerad el. El gör det enkelt att ställa in rätt fördrivning av framaxeln och ger permanent fyrhjulsbroms.

Med helelektrisk drivna hjulmotorer kan framaxeln utnyttja dieselmotorns boosteffekt och bromseffekten kan generera el. Men effektbehovet blir stort och kräver ett högspänt elsystem. Om elmotorn istället bara styr hur mycket effekt en elmekanisk CVT-låda skickar till framaxeln räcker en lågspänd 48 Voltsmotor.

Jämfört med mekanisk fyrhjulsdrift ger båda lösningarna konstant fyrhjulsdrift, mindre slitage, bättre köregenskaper och lägre bränsleförbrukning.

Praktisk pryl

 Knivskärpemätaren bygger på att mäta vilken kraft som behövs för att skära igenom isoleringen på en elkabel.
Knivskärpemätaren bygger på att mäta vilken kraft som behövs för att skära igenom isoleringen på en elkabel. FOTO: Per Emgardsson

Både BASF och Bayer berättade om lärande beslutstödssystem som ska göra det enklare att bestämma vilken skadegörare som drabbat ett fält. BASF utvecklar ett uppträningsbart telefonbaserat expertsystem. Med bildanalys ska det redan i tidigt stadium kunna hjälpa lantbrukare avgöra om det är rost, septoria eller brunfläcksjuka som angripit grödan.

Systemet är fälttestat i Spanien och Tyskland och nu ska 300 rådgivare och lantbrukare testa det i praktisk drift. Bayer presenterade ett liknande moln- och telefonbaserat system, Field Manager. Det kan ställa diagnos på svampinfektioner. Systemet har en ogräsdel som redan är lanserad i Sverige.

FAKTA: Konferensen

AgEng 2017 samlade 1000 forskare, ingenjörer och rådgivare.

Konferensen fokuserade på:

– Drivlinor och effektivare traktorer

– Bättre reglering av tröskverk och såmaskiner

– Datahantering, kommunikation och utvärdering av insamlade data.

Konferensen var vetenskaplig. Det betyder att forskningsresultat från universitet är granskade. De anses ge en bra förklaring av verkligheten tills dess annan granskad forskning visar att saker och ting hänger ihop på ett annat sätt.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen