Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 2 september

Teknikutmaningen: Effektivare balinsamling med GPS-teknik

Ett digitalt hjälpmedel för att optimera insamlingen av balar från åkern, där vinsterna är tidsbesparing och minskad markpackning. Idén kommer från Andreas Niklasson som deltar i Land Lantbruks tävling Teknikutmaningen.

 Med hjälp av GPS-koordinater och algoritmer skulle en dator kunna räkna ut den effektivaste rutten för insamling av balar från åkern, enligt Andreas Niklassons tävlingsbidrag till Teknikutmaningen.
Med hjälp av GPS-koordinater och algoritmer skulle en dator kunna räkna ut den effektivaste rutten för insamling av balar från åkern, enligt Andreas Niklassons tävlingsbidrag till Teknikutmaningen. FOTO: Privat

Genom åren har Andreas Niklasson ägnat många timmar åt att hämta in halmbalar från åkern.

– Den ständiga frågan kretsar kring vilken ordning balarna bör hämtas, var vagnen bör placeras och hur ofta den bör flyttas för det ska bli så effektivt som möjligt.

Andreas Niklasson har vuxit upp på lantbruk och under sin civilingenjörsutbildning inom teknisk design föddes tanken att låta en dator räkna ut den optimala rutten för balinsamlingen. På så vis kunde dyrbar tid sparas under den hektiska skördesäsongen, samtidigt som risken för markpackning skulle minska med färre körningar över åkern.

– En erfaren förare kan göra en hyfsad bedömning men troligen kan tekniken komplettera vår hjärna och göra det ännu effektivare.

FAKTA: Tävlingsbidrag

Idé: Ruttoptimering för insamling av balar.

Fördel: Effektiviserar balinsamlingen, vilket sparar tid och minskar markpackning då färre överfarter krävs.

Till nytta för vem: Främst de som hanterar ett stort antal balar varje år och rör sig på större fält, exempelvis maskinstationer och storskaliga lantbrukare.

Material för prototyp: Isobuskoppling mellan balpress och traktor, GPS-mottagare på traktorn, dator för att samla informationen samt program för att presentera den.

Tidsåtgång för tillverkning: ”Motsvarande en årstjänst för någon på exempelvis John Deere”.

 Optimal körväg och placering av balvagnen skulle kunna visas på GPS-skärmen inne i traktorn.
Optimal körväg och placering av balvagnen skulle kunna visas på GPS-skärmen inne i traktorn. FOTO: Privat

Idén går ut på att samla information om balarnas placering i en databas, räkna ut traktorns kortaste körsträcka med hjälp av en matematisk algoritm och låta systemet visa föraren den snabbaste rutten och bästa läget för balvagnen.

Det skulle vara möjligt genom att registrera en GPS-koordinat varje gång balen släpptes från balpressen eller inplastaren. Koordinaten skulle sedan registreras i en databas tillsammans med ett unikt ID för varje bal. Utifrån informationen och traktorns position kan algoritmen beräkna optimal rutt och visa den för föraren, förslagsvis på traktorns GPS-skärm.

Samma typ av GPS-teknik används redan inom precisionsodling. Andreas Niklasson anser att den befintliga tekniken i moderna maskinkedjor kan utnyttjas bättre.

– Många lantbruk har investerat stora värden i teknik för positioneringssystem med GPS. Det finns fler potentiella användningsområden, där ruttoptimering för balinsamling är ett exempel.

 Varje blå markering på balarna motsvarar en GPS-koordinat. Informationen skulle utgöra grunden för att beräkna den smartaste insamlingsrutten.
Varje blå markering på balarna motsvarar en GPS-koordinat. Informationen skulle utgöra grunden för att beräkna den smartaste insamlingsrutten. FOTO: Privat

Även om tekniken finns behöver någon utveckla och programmera det digitala hjälpmedlet. Denna någon är inte Andreas Niklasson själv, som i stället vill bolla vidare idén till lantbruksindustrin. Han tror att företag som tillverkar både traktorer och redskap, exempelvis John Deere eller Claas, är bäst lämpade. Ett företag som Dataväxt skulle också kunna utveckla systemet.

– Dessa företag kunde sälja det som en tilläggstjänst till deras existerande maskiner eller program.

Enligt Andreas Niklasson kan ett digitalt hjälpmedel för balinsamling generera liknande fördelar som finliret i precisionsodlingen.

– Det handlar inte om några astronomiska kliv men det kan ändå förbättra arbetssättet och öka lönsamheten i det långa loppet. För en maskinstation eller ett större lantbruk går det att spara flera minuter per lass som blir många körtimmar under en hel säsong.

Fakta: Tävlingsdeltagare i Teknikutmaningen

Namn: Andreas Niklasson.

Var: Kungälv, Bohuslän.

Ålder: 27 år.

Sysselsättning: Egenföretagare med konsultuppdrag inom mekanisk konstruktion och teknikutveckling.

Utbildning/Bakgrund: Civilingenjör i teknisk design vid Chalmers tekniska högskola. Uppvuxen på mjölkgård, numera bedrivs växtodling på 12 av gårdens 50 hektar.

Varför anmälde du dig till teknikutmaningen? ”Jag vill bidra till lantbruket – en väldigt viktig bransch som jag bryr mig mycket om.”

Relaterade artiklar

Till toppen