Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 7 juli 2017

Unikt markavvattningscentrum på Brunnby

BRUNNBY GÅRD, VÄSTERÅS.

Vid Brunnby lantbrukardagars Markavvattningscentrum visades täckdikning och kalkfilterdiken, samt en skonsammare metod för att rensa diken från vegetation och slam.

FOTO: Per Emgardsson

Fälten med styv lera mellan Brunnby gård och Västerås flygstation var inte systemtäckdikade och de hade också fått en del packskador. Man beslutade att investera i ny täckdikning och passade då på att tillsammans med Greppa Näringen ordna ett 12 hektar stort markavvattningscentrum under Brunnby Lantbrukardagar berättar Petter Ström som ansvarar för markavvattningscentret.

Där kunde besökarna både se maskiner och diskutera metoder med rådgivare och entreprenörer. Grunden för all markavvattning är fungerande backdiken och utloppsdiken så att vattnet från täckdikningen kan försvinna bort. Lika viktigt är att vårda täckdikesögonen så att vattnet i stamledningen kan rinna ut i diket.

Förr lades täckdikningens finmaskiga nät av sugledningar på 18 eller 15 meters avstånd från varandra. Men i demofältets styva lera med låg genomsläpplighet läggs de var tionde meter, berättar Petter Ström. Han räknar med att kostnaden exklusive kalkfilterdiken då ligger kring 25000 kronor per hektar.

En kedjegrävare tar upp diket och lägger ned plastslangen samt återfyller med 4-8 millimeters sorterat filtergrus.

På grund av den styva leran dräneras fältet med kalkfilterdiken. Strukturkalk sprids över strängarna med uppgrävd jord. Kalk och lera blandas sedan innan dikena fylls igen. Kalken gör att leran i återfyllningen får en mycket stabil aggregatstruktur som ger mycket högre genomsläpplighet för vatten än i lerjorden intill. Det högre pH-värdet bidrar också till att fånga en del fosfor. Och förhoppningen är att den torrare jorden mellan sugdikena med tiden får allt mer av den goda aggregatstruktur en styv lera kan ha.

Vid Markavvattningscentret visade man också en gallerskopa med knivbalk. Skopan används för att rensa diken från växtlighet och slam. Skopan klipper av växtlighet längsmed den gamla dikesbottnen och tar med sig avsatt slam och växtrester upp ur vattnet. Det gör dikesrensningen mer skonsam mot vattenmiljön nedströms dikesrensningen.

SE VIDEO: Mekanisk ogräsrensning lockade publik

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen