För att spara på elkostnaden har Claire och Nils Sjöström byggt ett automatiskt system som startar osttillverkningen på natten när priset på el är som lägst. Allt som behövdes var en dator och några reläer. Nu tävlar de i Teknikutmaningen med sitt bidrag "Internet of Cheese".
Tillsammans driver Claire och Nils Sjöström gårdsmejeriet Framtida Bruk i Slänsmåla i Blekinge. De har 45 mjölkande getter och säljer osten via rekoring. Båda är utbildade inom IT, Claire Sjöström arbetar med systemförvaltning och Nils Sjöström är IT-säkerhetsspecialist. När de köpt gården 2016 såg de en hel del saker som gick att effektivisera på gården.
– Jag tror vi har stor nytta av att tänka processer. Det känns som industri men vad man än gör på en gård så är det en process. Det är en tillverkningsprocess, mjölkningsprocess. Och det finns en massa som går att automatisera, säger Claire Sjöström.
Namn: Claire och Nils Sjöström.
Ålder: 34 och 40 år.
Bor: I Slänsmåla i Karlshamns kommun i Blekinge.
Sysselsättning: Förutom att driva gårdsmejeriet tillsammans jobbar Claire med systemförvaltning och Nils är IT-säkerhetsspecialist.
Varför anmälde ni er till Teknikutmaningen? ”Vi såg det i tidningen och tyckte att det lät roligt så då gjorde vi det. Vi tycker att det är väldigt kul med innovationer på landsbygden. Det är väldigt mycket nytänkande. Alla håller ju på med någonting ute på gårdarna.”
Saker som de automatiserat på gården är bland annat vatten till djuren och etiketter till osten. Bidraget till Teknikutmaningen, Internet of Cheese som varit i drift i ett år, kom till för att spara på både el och kropp.
– Vi visste inte var de mest arbetskrävande och jobbiga momenten var direkt när vi började. Det tog ett par år. Men vi insåg att lyfta mjölk och hälla ner vid varje ystning sliter jättemycket på ryggen och att vi var tvungna att automatisera det, säger Claire Sjöström.
Mjölktanken och ystgrytan är uppkopplade via Home Assistant, ett datorprogram där du kan koppla ihop enheter, till exempel belysningen i ditt hem. Med röststyrning eller mobilen går det sedan i Internet of Cheese att ställa in att systemet ska starta vid ett visst klockslag eller elpris.
Det börjar med att mjölktanken som står på en truck hissas upp. Mjölken rinner då genom en slang över till ystgrytan, som är utrustad med reläer. Dessa slår sedan på omröraren och värmaren. I grytan sitter en pH-mätare och termometer som skickar data till Home Assistant. När mjölken har fått rätt temperatur slås värmaren av och en magnetventil slår på kylvattnet.
– I den bästa av världar är allt klart för ystning redan innan vi börjar mjölka. Så då kan vi tillsätta kultur och löpe. När vi är klara med mjölkningen kan vi skära upp osten och sedan gå in och äta frukost, säger Nils Sjöström.
Idé: Internet of Cheese. Uppkopplad och automatisk osttillverkning.
Fördelar: Drar ner elkostnaden, sparar tid, förbättrar arbetsmiljön och livsmedelssäkerheten.
Till nytta för vem: Alla som har en process som går att koppla upp och automatisera.
Material: Dator, reläer, sensorer och att det finns nätverk på gården.
Tillverkningsprocess: ”Först skissade jag upp ett koncept för att bestämma vad som ska hända. Det har jag gjort moment för moment. Sedan kodade jag och skrev den kod som behövdes. Sedan driftssatte vi det och den miljö som funkade och såg till att det höll en viss standard.”
Tidsåtgång: En vecka.
Tillverkningskostnad: Prototypen kostade 4 500 kronor att göra. Men det färdiga systemet som är i drift i dag har kostat 7 300 kronor.
En nackdel som de ser med att ha osttillverkningen uppkopplad är att produktionen blir sårbar vid strömavbrott.
– Man blir beroende av tekniken. Att el funkar. Den är inte internetberoende men beroende av nätverk på gården. Är det strömavbrott på natten stannar det för vi kommer inte att vakna och dra i gång reservkraft, säger Nils Sjöström.
Ifall tekniken skulle fallera har de reservlösningar på alla automatiserade saker. Vid till exempel vattenkylningen finns det en fysisk kran också som går att använda i stället för bara en magnetventil.
– Det är ju viktigt att inte låsa in sig helt. Som att man inte kan fylla på vatten för att det inte finns internet, säger Claire Sjöström.
Några liknande helhetslösningar på marknaden för gårdsmejerier har de inte sett i drift, i alla fall inte anpassat för mindre mejerier. Men Nils och Claire Sjöström tror att fler lantbrukare kan ha nytta av deras lösning. Även de som inte har gårdsmejeri.
– Alla som driver en småskalig process skulle ha nytta av den. Det behöver inte vara en gryta utan det kan vara vad som helst som man kan slå på och av.
LÄS MER: Här hittar du fler tävlingsbidrag
LÄS MER: Möt juryn i Teknikutmaningen 2022
