Ett nytt svenskt förband av cellulosa för behandling av brännskador väntas få ett internationellt genombrott. Det nya förbandet kan även läka bensår, vilket omkring 40 000 svenskar lider av i dag.
För att förstå varför de nya behandlingarna väntas få ett stort internationellt genombrott måste man förstå vad som har hänt i brännskadevården de senaste decennierna.
Sverige var länge världsledande när det gällde användningen av odlad hud för att behandla svåra brännskador – men för ungefär fem år sedan infördes hårda internationella restriktioner mot den typen av behandling.
Då återstod att använda mänsklig hud från avlidna personer eller grishud som förband, innan patientens egen hud växt fram eller om ny hud behövde transplanteras till brännskadade områden. Det förstnämnda är komplicerat och dyrt och grishud har på senare tid visat sig skapa svår ärrbildning.
Därför väntas förbandet epiprotect, som utvecklats av doktoranderna Mårten Skog och Petter Sivlér på Universitetssjukhuset i Linköping, få betydelse för behandlingen av stora sår. Det bygger på det cellulosabaserade materialet eiratex som har en nanostruktur som liknar mänsklig hud.
Förbandet är lätt att sätta på, det kan täcka stora ytor, det andas, stoppar bakterieangrepp och det fuktar brännskadan – vilket minskar smärtan för patienten. Det har testats i Linköping med mycket goda resultat.
Det nyutvecklade cellulosaförbandet epiprotect har testats vid bland annat Universitetssjukhuset i Linköping och vid Suez Canal University, som är arabvärldens ledande brännskadesjukhus. Forskningsresultat har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Burns.
I Sverige beräknas minst 40 000 personer lida av bensår, enligt Socialstyrelsen.
Innovationsmyndigheten Vinnova har stöttat utvecklingen av epiprotect. Intresset är stort inför en kommande börsnotering av upphovsmännen Mårten Skogs och Petter Sivlérs bolag.
– Det blir ett väldigt tilltalande alternativ till nekrohud (mänsklig) eller grishud. Fördelarna är dels att man kommer bort från de religiösa aspekterna, men nya studier har också visat att epiprotect har väldigt fina egenskaper för att läka kroniska sår (bensår), säger professor Folke Sjöberg, medicinskt ledningsansvarig på brännskadeavdelningen i Linköping och internationell auktoritet på området.
Folke Sjöberg har också varit handledare för Mårten Skog och Petter Sivlér.
– Vården av kroniska sår kostar omkring 3 miljarder kronor årligen i Sverige och det är ett väldigt stort lidande förenat med att ha oläkta sår, fortsätter han.
– Det första vi arbetade med var utvecklingen av labbodlad hud och den första frågan vi fick från klinikerna var "jaha, vad ska vi lägga ovanpå, ska det vara grishud eller något annat? Vi insåg snabbt att det som saknades var ett riktigt bra förband och det tog vi först som ett litet sidoprojekt. Men sidospåret har vuxit och blivit epiprotect, säger Skog.
Epiprotect har barriäregenskaper som ett "riktigt bra förband ska ha", enligt Skog som tror att behandling av bensår kanske kommer att bli det viktigaste området för produkten.
– Det är där som det kan göra störst skillnad. Många människor med kroniska sår får sina ben amputerade och det finns studier som visar att efter tre år är mindre än hälften av de patienterna i livet.
