Tre utmaningar för ökad jämställdhet i skogen
Skogsnäringen har insett att ökad jämställdhet är bra men det går ändå långsamt framåt. Det konstaterar genusforskaren Elias Andersson på SLU i Umeå som har idéer för att snabba på utvecklingen.
Tillsammans med flera andra forskare har han skrivit en bok – ”Den öppna skogen” – där det aktuella läget på jämställdhetsfronten reds ut. Här rabblas inte vetenskapliga resultat utan texterna är spänstiga analyser av ofta fleråriga studier. Problem lyfts upp men några enkla lösningar presenteras inte.
– Några sådana finns knappast, huvudbudskapet från oss är att det finns många lösningar och de skapas när man börjar arbeta med frågorna. Boken ska ses som ett verktyg. Genom att bedriva jämställdhetsarbete i ett företag utvecklas organisationen och allt fler blir delaktiga i att hitta lösningar, säger Elias Andersson.
Tre utmaningar
I bokens slutkapitel målar han upp tre förslag, eller snarare utmaningar, som skogsbranschen står inför om man vill komma vidare:
undefined
– Fungerar inte det så är det lätt att redan från början känna sig avvikande. Risken för att man inte blir kvar så länge ökar då.
Men enligt Elias Andersson handlar det inte bara om rent fysiska saker utan även om att skapa en psykosocialt acceptabel miljö för fler. Manliga strukturer kan göra det svårt att komma in och ta plats för den som inte har samma erfarenheter som dagens norm (heterosexuell man från landsbygden med erfarenhet av skog och jakt).
Utanför normen
undefined
– Försök att utveckla de skogliga utbildningarna utifrån ett jämställdhetsperspektiv har gjorts. Något som har haft en viss påverkan men nog mest stannat vid enbart ord. Samtidigt är det viktigt att branschen tydligt visar att man vill ha en breddning när det gäller både innehållet och vilka som går utbildningen genom att göra arbetsplatserna mer jämställda, säger Elias Andersson.
Gemensamt ansvar
undefined
– De workshops vi haft visar att det krävs fler mötesplatser för de relativt få som på företagsnivå arbetar med frågan. Rent konkret ser vi ett behov av att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Möten är bäst men en aktiv kunskapswebb kan också vara ett alternativ, säger Elias Andersson.
undefined