Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 oktober 2016

”Många vill se sitt livsverk leva vidare”

Generationsväxlingarna blir allt svårare när barnen i ökande grad väljer att inte driva föräldrarnas lantbruk vidare. Fenomenet har skapat nya utmaningar för bönderna – men ökar samtidigt kreativiteten för att lösa problemen.

FOTO: Halfpoint/Mostphotos

Lantbruket genomgår en dramatisk förändring, som beskrivs som långt mer omfattande än vad de officiella siffrorna avslöjar. Det är slutsatsen i SVT:s ”Vetenskapens värld” från maj förra året. Enligt Jordbruksverkets statistik har antalet lantbruk i Sverige gått ner från runt 100 000 till 67 000 stycken på 25 års tid.

Men bakom siffrorna döljer sig en ännu mörkare verklighet. Eftersom gårdar har slagits ihop och det ofta är någon som äger marken men någon annan som sköter den, är det i vissa delar av landet nio av tio jordbruk som har lagt ner, enligt programmet.

Inte säkert att barnen vill ta över

Förändringen innebär också en lika dramatisk förändring för lantbrukarna. När den äldre generationen nu går i pension är det inte säkert att det finns någon inom familjen som vill ta över stafettpinnen. Fenomenet har blivit alltmer vanligt, berättar Caroline Göransson, affärsrådgivare vid LRF Konsult.

– Det är ju något vi stöter på ofta. Vi jobbar ju jättemycket med generationsskiften, säger hon till Land Lantbruk.

Förr i tiden var det ofta en självklarhet att bondens barn tog över verksamheten på gården. Men när allt färre väljer att arbeta i branschen väljer många av barnen i dag att inte ta över gården. I många fall finns det en vilja hos de äldre lantbrukarna, som kanske har arbetat med samma gård hela livet, att verksamheten ändå får en fortsättning.

– Många vill gärna se sitt livsverk leva vidare, säger Caroline Göransson.

Företagande snarare än nostalgi

Men viljan att få en fortsättning på verksamheten handlar inte nödvändigtvis bara om nostalgi och sentimentalitet. Caroline Göransson menar att många av lantbrukarna är framgångsrika företagare som har ett visst sätt att tänka:

– Det här att ha kul på jobbet har sällan med nostalgi att göra, utan med att driva en framgångsrik verksamhet. Om man hela sitt liv har tänkt i de banorna slutar man ju inte med det, säger hon.

Nya former för rekrytering

De nya tiderna för Sveriges lantbrukare har också gett upphov till nya effekter vad gäller rekryteringar:

”Är du en driven person som vill bli gris- och potatisbonde?” Så lyder rubriken till en jobbannons som är aktuell just nu och som LRF Konsult ligger bakom.

– I det här fallet är det en man som har barn, men där barnen har andra intressen och karriärer, säger Caroline Göransson.

Hennes företag har fått uppdraget av en lantbrukare i västra Skåne som vill hitta någon som på sikt tar över gården. Tanken är att LRF Konsult ska kunna hjälpa honom att hitta en förman som får anställning i företaget och som så småningom – om fem till sju år – är villig att ta över och utveckla verksamheten. Anledningen är att den nuvarande ägaren planerar att gå i pension om några år. Och ägaren vill att gården lever vidare, vilket den har goda förutsättningar att göra.

– Det här är en ganska stor gård med en lönsam verksamhet.

Effekt av den nya tiden

Caroline Göransson berättar att LRF Konsult arbetar mycket med uppdrag som har med generationsväxling att göra. Men uppdraget att hjälpa till och hitta en efterträdare är fortfarande mindre vanligt och kan ses som en ny effekt av att lantbrukarna är betydligt färre än för bara 25 år sedan.

Samtidigt tycker hon att metoden kan vara ett bra sätt att lösa problemet på.

– Det är ovanligt att vi får en direkt fråga. Men det finns ju många sätt att lösa ett generationsskifte på och kanske är det här ett sätt som fler kan försöka med, säger hon.

Relaterade artiklar

Till toppen