Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 28 juli 2013

Skadeinsekterna du ska se upp med

Entomologen Roland Sigvald har ansvarat för insamlingen av närmare 40 miljoner insekter från norr till söder. Här listar han de största farorna bland sommarens skadeinsekter för Land Lantbruk.

Bild 1/5 FOTO: Sanjay Ach
Fritfluga.
Bild 2/5Fritfluga. FOTO: James Lindsey
Vetemygga.
Bild 3/5Vetemygga. FOTO: James Lindsey
Bild 4/5 FOTO: James Lindsey
Bild 5/5 FOTO: Anna Nilsson

Insekter kan färdas långa sträckor med vindarna – och ett varmare klimat kan göra att fler småkryp övervintrar på våra breddgrader. Förutom att orsaka direkta skador kan de sprida virussjukdomar till grödor och djur. Roland Sigvald, entomolog, har valt ut några av de värsta smittospridarna för Land Lantbruk.

 

1. BLADLÖSS

Orsakar: Rejält sänkt avkastning

Havrebladlusen och sädesbladlusen kan orsaka direkta skador i stråsäden och sprida virussjukdomen, rödsot höstsäd men störst skada orsakas i vårsäden. Vid starka angrepp kan skörden reduceras med 30 till 40 procent. Tidigt angripna plantor sätter inte ax och avkastningen kan sänkas rejält. Senare angrepp av sädesbladlusen kan leda till små ax och kärnor med låg tusenkornsvikt. I huvudsak ger den sig på axet som lössen suger ut. Spridningen av rödsotvirus, BYDV, är ett stort problem under höstsådden i Europa och kan även öka i Sverige vid varmare klimat.

 

Orsakar: Smittade sättknölar och ger halverad skörd

En av de allvarligaste virussjukdomarna på potatis i Sverige och sprids av bladlöss. Bladen får krusiga kanter och viruset smittar även knölarna. Sådana sättknölar ger halvrad skörd. Cirka 40 till 50 bladlusarter är kända som bärare av potatisvirus Y. En bladlus kan ta upp smittämnen redan efter att ha provstuckit i 5 till 10 sekunder i en smittad planta. Potatisvirus Y övervintrar i potatisknölarna och går inte att direktbekämpa.

Bladlössen kan även sprida virusgulsot på sockerbetor och förmodligen blir detta vanligare vid varmare klimat.

 

2. FRITFLUGA

Orsakar: Dåligt matade havrekärnor

Fritflugan övervintrar på gräs, halvgräs eller tidigt sått höstsäd. Den gynnas av en mild höst och gör störst skada i juli månad då den kan orsaka dåligt matade kärnor. Stora skador förekommer främst i havre, men även i vete och majs. Angreppen är vanligast i skogs- och mellanbygder där det finns många små skiften och mycket gräsmarker. Med hjälp av sugfällor kan man under sensommar och höst uppskatta hur mycket flugor som kommer att övervintra och skada vårsäden nästa år.

 

3. VETEMYGGA

Orsakar: Förkrympta vetekärnor

Vetemyggans larver kan göra stor skada då de suger ut fröanlaget, som förkrymps eller förstörs helt. Myggorna lägger ägg i fältets första ax och gynnas av fint väder innan axgång. Myggan återkommer ofta i samma område, framförallt i fält med ensidig odling av stråsäd.

Sugfällor

Från 1984 till 2008 gjorde Roland Sigvald, tidigare professor vid institutionen för entomologi på SLU, skadeprognoser med närmare 40 miljoner insekter infångade med sugfällor från Luleå i norr till Alnarp i söder. Sugfällorna är tolv meter höga och suger in insekterna via en fläkt. Fångsten visar förekomsten av insekter med cirka åtta mils radie. Forskningen visar att 30 nya vektorer och virusspridare kan stå för dörren.

Relaterade artiklar

Till toppen