Vass på våtmarker ger dubbla miljövinster
Att skörda vass på våtmarker, röta den och återföra rötresten som gödning på jordbruksmark ger dubbla miljövinster. I produktionsvåtmarker utanför Trelleborg undersöks möjligheten.
Forskaren Thomas Prade från Sveriges Lantbruksuniversitet visar runt i de experimentella produktionsvåtmarkerna under en fältvandring vid Albäcksån i sydvästra Skåne.
– Vi har en jättestor biogasanläggning här i Jordberga, som till 90 procent kör på biogassubstrat som inte lönsamt att använda efter 2020, säger han.
Nya EU-regler
Bakgrunden är att nya EU-regler inte längre ger skattereduktionen för företag när de producerar drivmedel från livsmedelsgrödor.
– De letar efter grödor och annan biomassa som kan stoppas in i anläggningen och det här är definitivt spännande, säger han och pekar på vassen.
Första skörden
I slutet på augusti skördades vassen för första gången i de anlagda produktionsvåtmarkerna.
– Det är väldigt positivt att se att vi fick biomassa som går att använda som biogassubstrat, säger han.
Minskar kväveutsläpp
En fördel med att skörda våtmarker är att växtnäring tas bort som annars återigen skulle kunna hamna i vattnet då växterna vissnar och förmultnar.
– I rännan var det överraskande mycket, 200 kilo kväve per hektar, som kunde föras bort i skörden, säger han.
Kan användas som biogödsel
När biogas utvunnits skulle biogassubstratet kunna användas som biogödsel i jordbruket igen. Samtidigt återstår många frågor att lösa för att det ska fungera i praktiken. Till exempel vilken teknik som ska användas för skörd och hur storskaliga system som krävs för att det ska vara lönsamt.
Risk för konflikter
Ytterligare en fråga är om vassen måste förbehandlas för att användas i en biogasanläggning. Thomas Prade ser också att det eventuellt skulle kunna bli konflikter med naturvårdsintressen vid en skörd.
– Det här blir en biotop och då kommer troligen också synpunkter på att man inte får skörda eftersom till exempel fåglar eller grodor kan bli störda, säger han.
FAKTA: Våtmarken
- Produktionsvåtmarkerna vid Albäcksån är anlagda som mindre diken där det näringsrika vattnet, från ett cirka 350 hektar stort avrinningsområde, leds igenom växande vass.
- Våtmarken består av två delar, ränna och terrass.
- Skörden i rännorna hamnade på 11–11,5 ton ts per hektar.
- På terassen var skörden betydligt lägre, 4 ton ts per hektar, beroende på att inte mycket näringsrikt vatten når upp dit. Ts-halten på terassen var däremot högre vilket kan vara fördelaktigt vid transport av materialet.
- Vass innehåller kadmium men enligt analyser överstigs inte gränsen för att det ska kunna användas som biogödsel.