"Vaccin" mot snytbagge på gång
En ny metod att ”vaccinera” småplantor mot angrepp av snytbagge är på väg.
Skogsentomolog Niklas Björklund berättar att metoden går ut på att spruta medlet metyljasmonat på plantorna i god tid innan de ska planteras ut.
– Medlet är en signalsubstans som finns naturligt i plantor och aktiverar deras eget försvar. Genom att duscha dem innan de lämnar plantskolorna är de bättre förberedda på det tuffa livet på hyggena, säger Niklas Björklund.
Den teori han arbetar efter bygger på upptäckten att det finns en skillnad mellan hur naturligt föryngrade barrplantor och odlade plantskoleplantor klarar angreppen. Naturligt föryngrade plantor verkar nämligen ha en bättre beredskap. Hos dem resulterar ofta angreppen bara i små kådfyllda gnagfläckar i barken, något de kan klara. Odlade plantor drabbas däremot oftare av dödlig ringbarkning.
Dålig beredskap
– De odlade täckrotsplantorna har en sämre beredskap eftersom de haft en skyddad tillvaro i plantskolan där de inte fått några signaler om att de bör satsa på att bygga upp ett försvar. Genom att tillsätta lite metyljasmonat i bevattningsvattnet kan vi aktivera deras självförsvar.
Han berättar att arbetet just nu handlar om att beräkna de mängder ”vaccin” som behövs för att ge plantorna ett bättre eget skydd.
– Även om det är ett naturligt biologiskt medel så finns det risker eftersom metyljasmonat i höga doser kan vara giftigt för plantan. Även i lagom dos ger behandlingen en viss tillväxtminskning, men våra försök visar att den till stor del kompenseras senare.
Niklas Björklund poängterar också att behandlade plantor kan komma att angripas men att de genom sitt förvar ofta klarar sig undan med små gnagskador.
Billigare metod
Metyljasmonat är i koncentrerad form dyrt. Han bedömer ändå att det kommer att bli en betydligt billigare metod än dagens beläggningsskydd som allt mer ersätter de kemiska medlen.
– Genom behandling via bevattningen blir det enkelt att behandla både tall- och granplantor med metyljasmonat.
Niklas Björklund ser goda möjligheter att detta kan gå från dagens försök och bli en kommersiell metod, men hur snabbt det går beror bland annat på branschens intresse.
– Det finns redan ett intresse för metoden inom skogsbruket, inte minst gäller det i norra Sverige där snytbaggetrycket är lägre och den här metoden kan räcka långt.