Många har starka åsikter om skogen, trots att banden till naturen blir allt svagare. Med andra ord formas åsikterna av liten kunskap och ännu mindre erfarenhet, skriver Land Skogsbruks ledarskribent Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Efter flera nattsvarta år minskar skadorna på kulturlämningar i skogen. Att värna bronsåldersgravar, torpargrunder, odlingsrösen och andra spår av våra förfäder är viktigt av flera anledningar. Egenvärdet är uppenbart. Dessutom är kulturlämningarna en byggsten för människans plats i skogen och naturen.
Kulturmiljöer hänger nära ihop med "skogens sociala värden". De är två av fyra miljömål som alla drar åt lite olika håll, men gärna klumpas ihop på ett olyckligt sätt. Klimatmålet börjar väga tyngre, men oftast i debatten blir miljö synonymt med biologisk mångfald.
Därmed kan exempelvis larmrapporter om bristen på död ved lätt tolkas som att skogen är mindre trivsam att besöka, medan det närmast är tvärtom. Den terränggående allmänheten är måttligt förtjust i att snubbla över döda träd, däremot är träden bra för den biologiska mångfalden.
Hur budskapen tolkas är viktigt. Många har starka åsikter om skogen, trots att banden till naturen blir allt svagare. Centralorterna växer, nästan var fjärde svensk har utländsk bakgrund - utan djupa rötter i den susande granskogen, och landsbygden är till stora delar avfolkad.
Det är inte många som ger sig ut i skogen och av dessa kliver bara ett fåtal utanför vandringsleder och upplysta elljusspår. Med andra ord formas åsikterna av liten kunskap och ännu mindre erfarenhet.
Hur man når ut till allmänheten är värt mycket tankemöda. Utan att släppa frågan om mångfald är det rimligen en god idé att lyfta blicken från den döda veden och fokusera på människan i skogen. Flera skogsägare med tätortsnära skogar visar vägen och kan dessutom kombinera välkomnande skogar med naturturism som en ny verksamhet på gården.
Tidigare var ”Skoglig landskapsvård” en egen institution på SLU och man ägnade en hel del kraft åt att forska kring hur den brukade skogen kan göras mer trivsam för besökare. Därefter har andra miljöfrågor fått företräde, vilket bidragit till att föra bort människan från skogen trots att hon rimligen har en självklart central roll. Historiskt, nu och i framtiden. Det är en av anledningarna till att skogens kulturarv är viktigt.
Myndighetens genomgång visar att skadorna på kulturlämningar nästan halverats förra året. Det är bra och kan bli bättre. Av alla inventerade lämningar hade drygt en tiondel skador, ofta till följd av markberedning. En metod för att skydda dem är att markera platsen med 1,3 meter höga
”kulturstubbar”. Det är en lovvärd och trevlig aktivitet som bidrar till att bygga förtroende.
