Varannan ungtall har betesskador
Betesskadorna på ungtall av älg och andra hjortdjur är fortfarande stora. Störst är de i Götaland där nästan 60 procent av ungtallarna har skador.
Nu presenteras den nationella sammanställningen av Äbin, älgbetesinventeringen, och den visar att resultatet i princip är lika dåligt som tidigare år. Mer än varannan ungtall har någon gång skadats av älg och andra hjortdjur och skadorna ligger därmed långt från det nationella målet att högst 15 procent av ungtallarna får ha en skada.
– Det är bekymmersamt att vi år efter år lyfter fram så här dåliga resultat utan att vi ser förbättringar. Det kommer krävas stora insatser framöver av alla aktörer för att få en bättre balans mellan hjortdjuren och tillgången till foder i skogen, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.
Värst i Götaland
Omfattningen varierar över landet. I Götaland är skadorna störst, där har nästan 60 procent av ungtallarna skador. I Norrland och Svealand ligger skadenivån på 40 procent. Skadorna har minskat något i Svealand, ligger kvar på samma nivå i Götaland och ökar i Norrland, jämfört med förra året.
– Det är förstås bra att vi ser en svag förbättring i Svealand men nationellt sett kan vi inte säga att problemet har minskat. Just nu arbetar vi med att ta fram en ny förvaltningsplan för älg och kronhjort som vi hoppas kan bidra till att få ned skadorna, säger Christer Kalén.
I Äbin-inventeringen kan man också läsa att årsskador på tall ökar i alla landsdelar och nationellt har 12 procent av de inventerade tallarna skadats av vilt bara under det senaste året.
Förluster på över 7 miljarder
Skadorna på ungtallar leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster för skogsägaren. I värsta fall dör trädet helt. Enligt en rapport som Skogsstyrelsen skickade till regeringen tidigare i våras uppskattas betesskadorna orsaka skogsnäringen förluster motsvarande minst 7,2 miljarder varje år.
Inventeringen görs varje försommar i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden och cirka 8 000 ungskogar av professionella inventerare. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om älgjakt i älgförvaltningsgrupper.