Vem betalar om vi ska bli klimathjältar?

Hur vi ska bli klimathjältar finns det flera idéer om, men vem ska betala för det, undrar Leif Öster i veckans krönika.

Leif Öster.
Leif Öster. FOTO: PRIVAT

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Alla verkar överens om en sak i klimatdebatten. Nämligen att ökade virkesförråd och växande skogar är bra för klimatet. Just nu pågår också slutarbetet i skogsnäringens stora utredning om kraftigt ökad virkesproduktion. Jag har läst alla 70 remisser och saknar en sak. Nämligen svaret på frågan om vem som ska betala oss skogsägare för det stora jobb vi förväntas göra.

Rejält ökad produktion innebär nya risker och ökade kostnader. Men det glömde de flesta remissinstanser. Exempelvis, vad händer med virkespriset, med mer virke på marknaden?

För varenda bonde vet detta. Ökat utbud av spannmål sänker priserna. Minskat utbud höjer. Så är det med virke också. Man kan därför undra om det egentligen ligger i skogsägarnas intresse att på alla sätt öka produktionen och utbudet av virke. Industrin säger att vi blir klimathjältar om vi avverkar fram billigt virke. En del forskare menar istället att vi blir hjältar om vi låter skogen bygga kollager. Men vem betalar?

Skogsbrukets egna produktionsforskare glömmer ofta att vi skogsägare driver företag som behöver ha ett positivt resultat på sista raden. Man kan producera hur mycket virke som helst, men utan lönsamhet blir det en intressant men irrelevant kunskap för oss på landsbygden.

Så risken för skogsindustrin är att det blir som i Japan. Privata skogsägare avverkar där bara 30 procent av tillväxten och bygger förmögenhet på rot i allt högre fastighetsvärden. Man säger som i Sverige. ”Vi lever fattiga som skogsägare – men dör rika.”

Kloka skogsägare kommer säkert att göra som de alltid gjort. Man lyssnar och sedan fattar man egna beslut. Så vad ska man göra som skogsägare förutom att hitta helt nya verksamheter?

På kort sikt – bli en bättre förhandlare! Var otrogen mot dina inköpare. Gör som med banken – lyssna runt.

Friskriv dig från avdrag. Exempelvis brukar virkesköparna hitta en massa mer eller kreativa avdrag för grusning, sprängning och vägunderhåll, trots att de redan innan vet hur dina vägar ser ut.

Får du inskränkningar i ditt ägande, ta in flera värderingar innan du skriver på.

Kräv att köparen återställer alla skador i din skog.

Längst bak i prislistan, med mycket så små bokstäver, finns en del andra avdrag att förhandla om. Det är pengar du betalar till reklamkampanjer, älgräkning och Skogforsk. Be motparten betala.

Till sist - virkeshandel är ett tjuv- och rackarspel. Och det är inte de små skogsägarna som är tjuvarna.

Leif Öster

skogsägare och turismföretagare