”Vi planerar för ett värsta scenario”
Det ser illa ut för grundvattennivåerna i stora delar av landet och på vissa ställen har man redan infört bevattningsförbud. Regeringen planerar för värsta tänkbara scenario.
Regeringen beslutade den 2 maj att ge samtliga länsstyrelser i uppdrag att kartlägga och analysera vattensituationen och torkberedskapen på regional och lokal nivå i respektive län i Sverige.
– Vi är medvetna om att vi går in i sommaren med ett tuffare läge än vi hade inför torksommaren 2018, säger landsbygdsministern Jennie Nilsson (S), som nu ger sig ut på turné till torkdrabbade län.
Länsstyrelserna ska enligt uppdraget även redovisa vilken förmåga som finns för att förebygga och hantera en vattenbristsituation.
Bevattningsförbud på Gotland
Hittills har Gotland, där man den 1 april införde bevattningsförbud på hela ön, fått ministerbesök.
– Jag ser allvarligt på situationen. Vi planerar för ett värsta scenario, förstås. Men det är viktigt att poängtera att ingen faktiskt vet hur vädret i sommar blir, och hur mycket nederbörd vi faktiskt får, säger landsbygdsministern.
Kalmar samordnande
Nästa besök blir till Kalmar som också kommer att bli spindeln i nätet då de ska samordnad länsstyrelsernas uppdrag.
– Tanken är att ha en dialog om hur samhället kan hantera en svår torka till, om den kommer. Jag vill ha en bra dialog med de delar av Sverige som ser ut att bli mest berörda, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson till Land Lantbruk.
200 miljoner på natur och våtmarker
I vårbudgeten lägger regeringen 200 miljoner på olika åtgärder för värdefull natur, bland annat våtmarker.
”Våtmarker är naturens egna, effektiva sätt att buffra och balansera vattenflöden”, skrev regeringen när vårbudgeten kom.
– Våtmarksarbetet är en viktig långsiktig åtgärd, säger Jennie Nilsson.
Vem ska betala?
Jordbruksverket har sagt att de årliga investeringarna i täckdikning måste öka om åkermarken ska få en bra dränering, och klara framtida klimatförändringar. Prislapp: Upp emot 1 miljard kronor per år. Vem ska betala?
– Det är klart att i slutänden handlar klimatanpassningen, som täckdikning, delvis om kostnader, men exakt hur de ska fördelas är något jag måste återkomma till, säger Jennie Nilsson.
”I grunden handlar det om lönsamhet”
Markus Hoffman är expert på vatten och växtnäring på LRF. Han menar att många lantbrukare är ganska förberedda på torka.
– Brunnar kan sina, men det har vi vant oss vid. Och många har borrat ny brunn redan. Eller anslutit sig till det kommunala vattennätet, säger han och menar att grundproblemet handlar om något annat.
– I grund och botten är problemet inte bara torkan, utan att lönsamheten för jordbruket måste bli högre så att lantbrukarna bättre klarar kriser som den vi hade torksommaren 2018, säger han.