Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma, skriver Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Debatten om skogen, klimatförändringar och människors påverkan på vår jord är hetare än någonsin. De flesta av oss är väl också överens om att det är hög tid, kanske i grevens tid, eller möjligen lite sent. Hur som helst vill vi gärna ha vårt jordklot kvar och måste då agera hållbart både ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Som ägare och förvaltare av skog får man naturligtvis tänka extra mycket på detta. Skogsägare rår över en extremt viktig del i vår hållbarhetsmiljö. Skogen har bundit över två miljarder ton koldioxid de senaste 100 åren, tillfört förnyelsebara och hållbara produkter samt skapat jobb och ett gott liv för människor i glesbygden.
Den skövling av skogen som vi alla är mycket rädda för existerar inte i Sverige längre då vi faktiskt endast avverkar 75 procent av skogens totala tillväxt. På 100 år har den svenska skogen, sett i antal kubikmeter fördubblats och fortsätter därmed alltjämt att växa. Ett trevligare scenario än obrukad skog som faktiskt bara anses som klimatneutral. Här ökar vi istället successivt skogens positiva klimatpåverkan. Skogsbrukets ensidiga biotoper har bytts ut mot ökad biologisk mångfald. Vi får större andel lövinslag, mer äldre skog och fler grova lövträd. Alla vi som tycker om floran och faunan i skogen kan glädjas åt att det på 100 års sikt har skett en stor ökning av antalet arter. Mycket beroende på att vi är så många brukare som tycker så olika och sköter vår skog på olika sätt. Det blir helt enkelt så att alla kan hitta sina favoritbetingelser i skogen.
Vi skogsägare är verkligen riktiga hjältar. Vi har de senaste 100 åren förbättrat både klimatet och det biologiska livsrummet för djur och växter. Var är vår medalj, hurraropen och hyllningarna i media? Är inte detta en insats värd att uppmärksamma?
Både Skogsutredningen och Artskyddsförordningen gör sitt bästa för att begränsa utrymmet för den utmärkta förvaltning som har bedrivits de senaste 100 åren. Vad händer den dag då alla skogsägare som brinner för att sköta sina skogar på ett bra och hållbart sätt faktiskt tappar sugen? I stället önskar vi oss utredningar som stärker och hjälper oss att fortsätta vår strävan efter ett klimatvänligt skogsbruk. Med lite stöttning från politiker och media kan vi sannolikt både fortsätta och öka det miljöjobb som redan görs. Vi skogsägare jobbar mot en ljusnande framtid och det är i grevens tid att resten hänger på.
Helena Löthgren, skogsägare, Lindesberg
