Viltskadorna på skogen är inte rimliga
Det kan inte vara rimligt att vi avstår stora mängder inhemsk produktion på grund av att vi inte kan hantera våra viltstammar, skriver Paul Christensson, LRF Skogsägarna.
Det kan inte vara rimligt att vi avstår stora mängder inhemsk produktion på grund av att vi inte kan hantera våra viltstammar, skriver Paul Christensson, LRF Skogsägarna.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vi ska i morgon sätta upp ett vilthägn på ett litet område som en demonstrationsruta för att förstå hur mycket viltskador vi verkligen har på just den fastigheten. Jag skrev för snart ett år sedan att vi gjort en avverkning och nu är det dags att sätta nya plantor på det området. En mycket viktig del i skogens omloppstid där vi tar första steget i att dana en ny skog för de kommande 50 till 80 åren.
Den skog vi tog ner var helt grandominerad, för det var så man gjorde på 1950- och 60-talen, men nu har vi en ambition att skapa en mer variationsrik skog med gran, tall och löv. Den riktigt stora utmaningen vi har är ett mycket högt vilttryck från massor av olika klövviltarter, älg och rådjur naturligtvis, men även dovhjort, vildsvin, mufflon och någon ännu enstaka kronhjort.
Att hägna allt är helt omöjligt bland de bohuslänska bergen, men vi har bestämt oss för att sätta upp ett mindre demohägn där vi i ena delen hägnar ut alla arter och i den andra delen hägnar ut älgen. Visst kostar det lite pengar, men jag känner att vi måste med ta reda på hur stora skadorna är av viltbetningen. Jag har varit på ett antal av Södras demohägn runt om i Götaland och själv sett utfallet, men vi behöver många fler exempel på fler platser, för det jag möter i diskussionen på min hemmaplan är att ”det ser helt annorlunda ut just här”.
En av alla de frågor jag arbetar med är hur svensk viltförvaltning fungerar och i den utvärdering vi nu håller på med kan man inte bli annat än förskräckt. De mål Sveriges riksdag satte upp i sitt beslut 2012 nås inte över huvud taget och skadorna på skog, grödor och i trafiken fortsätter på en mycket hög nivå.
Detta är naturligtvis inte hållbart i längden, ur en mängd olika synvinklar. Vi har ju tidigare visat på orimligheten ur ekonomisk synvinkel både för den enskilde markägaren och samhället, men nu adderas ytterligare en mycket viktig aspekt till detta och det är säkerhetspolitik och försörjningstrygghet. Det kan inte vara rimligt att vi avstår stora mängder inhemsk produktion på grund av att vi inte kan hantera våra viltstammar.
Hur vi löser detta samhällsproblem kan man ha olika åsikter om, men jag tror att med fakta kommer man långt. Så det ska bli kul att sätta upp demohägnet i morgon. Sedan ska vi också sätta ut ett antal burar på våra åkrar för att få bättre koll även där.
Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna