Allt större förtroende för den svenska bonden

Den svenska bonden åtnjuter ett allt större förtroende som producent av livsmedel. Tilltron är numera lika utbredd i såväl storstad som i övriga landet och i alla ålderskategorier.

Fler än 7 av 10 tillfrågade säger sig ha ett fullständigt förtroende för bonden som producent av svenska råvaror och svensk mat. Bara 2 procent säger sig helt eller delvis sakna förtroende.

Ökningen från 66 till 72 procent jämfört med motsvarande undersökning 2012 är statistiskt säkerställd och betecknas av Agneta Hallström, ansvarig för undersökningen på opinionsinstitutet Ipsos, som ett mycket tydligt ställningstagande.

"Gott förtroende"

– Generellt sett får man säga att förtroendet för den svenska bonden är väldigt gott. Räknar man in de som delvis instämmer i påståendet är man uppe i 95 procent av de tillfrågade och det är ett starkt resultat, säger Agneta Hallström.

Den stora ökningen jämfört med undersökningen för tre år sedan sker bland boende i Stockholm och andra storstadsområden. Fortfarande är dock förtroendet för bonden allra högst i den kategori som benämns övriga kommuner.

Tydligt är också att tilltron till svenska livsmedel stiger även bland den yngsta ålderskategorin som är 18–29 år även om den är ännu högre bland de äldre.

– Det man kan urskilja är ett närmande mellan olika åldrar och mellan storstad och övriga landet. Allt fler bryr sig om varifrån maten kommer och då blir det viktigare med människan bakom produktionen, säger Agneta Hallström.

Störst förtroende hos män

Flera tidigare förhållanden befästs om än på en högre nivå. Män har större förtroende än kvinnor för svensk livsmedelsproduktion. Samma förhållande gäller barnfamiljer i jämförelse med hushåll utan barn.

Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future, ser flera tänkbara orsaker till det ökade förtroendet, i första hand det allt större intresset för närproducerad mat som rent allmänt har gett svenska livsmedel en skjuts.

– Det som lantbruksnäringen tidigare har ansett vara en nackdel, att bönder i andra länder får använda mer kemikalier och antibiotika, har nu vänts till en fördel. Svenskar är i en internationell jämförelse särskilt måna om att inte ha för mycket tillsatser i maten, säger Magnus Kempe.

Han pratar om rurbanism, rural urbanism, vilket innebär att människor letar efter landsbygden i storstaden genom i första hand egna odlingar men också genom värderingar och olika kulturuttryck.

"Viktig statusmarkör"

– Maten har under flera år varit den viktigaste statusmarkören för kultureliten. Nu sprider sig fenomenet även till andra grupper i samhället, konstaterar Magnus Kempe.

Under de tre år som gått sedan den förra undersökningen har intresset för bönder och lantbruk ökat ytterligare i media, det har varit flera större matrelaterade debatter, till exempel om förekomsten av resistenta bakterier i utländsk djuruppfödning och kuperade grisknorrar. Det har också blivit allt vanligare med TV-serier i bondemiljö.

– Den svenska bonden står helt klart för något positivt och uppfattas som en trovärdig avsändare, säger Agneta Hallström.