De senaste årens allt mer kraftiga valutasvängningar till en följd av det osäkra ekonomiska läget i världen har också påverkat Arlas valutamodell. Den ska reglera de valutaeffekter som uppstår medlemsländerna i mellan.
De senaste åren har pundet stärkts kraftigt gentemot både euron och kronan som en följd av de europeiska centralbankernas räntesänkningar för att försöka få fart på tillväxten.
Diagrammet visar avräkningspriset (à-contopris) månad för månad för Arlas medlemmar i Danmark, Storbritannien, Tyskland och Sverige omräknat till svenska kronor efter den aktuella växlingskursen månad för månad.
Det är de svenska Arlabönderna som förlorat mest på valutasvängningarna i takt med att den svenska kronan försvagats gentemot euron och pundet.
Förenklat kan man säga att en allt mindre del av Arlas pengapåse för att betala sina medlemmar går till de svenska bönderna och en allt större del till att betala framförallt de brittiska medlemmarna.
Meningen är, och har varit, att
Logiken bakom modellen är att det är marknaden som ska korrigera och jämna ut alltför stora variationer i växelkurserna över tid.
Arla antar att det ger det rätta marknadspriset. Pundet kan visserligen försvagas, vilket skulle betyda att valutamodellens mekanismer sakta med tiden korrigerar de brittiska böndernas "för höga" avräkningspris.
Samma sak gäller för den svenska kronans försvagning gentemot euron och den danska kronan om den svenska kronan skulle förstärkas. Men det är inte givet att det blir så och trenden just nu verkar snarare vara att pundet kommer att fortsätta stärkas.