Bättre mätmetoder för framtida strategier

Modellen för att beräkna höjdtillväxten för tall behöver modifieras. Det skriver Skogforsk.

Tallen behöver en annan modell för att beräkna höjdtillväxten.
Tallen behöver en annan modell för att beräkna höjdtillväxten.

För att på ett mer rättvisande sätt kunna uppskatta tallens höjdtillväxt i ungskog behövs nya beräkningsmodeller. Det skriver Skogforsk i ett pressmeddelande.

Ett bra redskap för att uppskatta hur det framtida beståndet kan se ut är att analysera höjdtillväxten. Men i dag bygger funktionerna för höjdtillväxt enbart på data från provytor med oförädlade träd.

Försök i fält

Men bestånd med förädlade bestånd ökar och även förädlingsgraden och därför ville forskare från SLU och Skogforsk undersöka om funktionerna verkligen kunde beskriva höjdtillväxten på rätt sätt.

Med data från sex fältförsök med gran och fem med tall i södra Sverige genomfördes studien. Förädlingsgraden varierade från oförädlade beståndsmaterial till plusträdsavkommor och klonblandningar med hög tillväxt.

Ingångshöjd påverkar

Försöket visade att för gran fungerade tillväxtfunktionen bra, men för tall beskrevs höjdtillväxten bättre om funktionen kompletterades med en komponent som motsvarade den genetiska vinsten.

Varför inte granens höjdtillväxtfunktion behövde justeras vet inte forskarna, men ingångshöjden – den uppmätta trädhöjden vid en given ålder – har stor påverkan och att förädlade träd når en specifik höjd tidigare än oförädlade träd.

Underlag för strategi

Försprånget visade sig räcka för granen men tydligen är tallens tillväxtfunktion sämre på att fånga den genetiska potentialen hos materialet enbart med hjälp av ingångshöjden.

Studien är ett steg på vägen mot volymtillväxtfunktioner för förädlat material under en omloppstid. Dessa data är intressanta för skogsägare, men kan även vara underlag när strategier för att bruka skogen i framtiden ska dras upp.

Läs den vetenskapliga artikeln!