De hade kallat dagens gallringar för våldtäkt

Det går inte att förändra granens naturliga växtsätt som är att växa upp i täta bestånd där rötterna blir sammanväxta och träden har böjliga stammar med högt ansatta men mindre kronor som inte fångar så mycket vind.

De får olika längd där de kortare som står i lä ger stöd till de längre och det motverkar både snöbrott och stormskador. Granen självgallrar sig genom genetiskt urval och som syns bäst efter 30-35 års ålder. Om man gallrar efter tabeller innan dess kanske man tar de som är plusvarianter och man får inga reservträd. När jag var med min far, född 1876, och gallrade fick jag inte ta det kortare som stod jämte det längre, det kallade han för ”fostrare” för det skulle kvistrensa det som skulle bli huvudstammen.

Granskog skall inte gallras med maskin, i vilket fall inte med stora maskiner, men det görs och enda anledning är industrins lobbyverksamhet för att få billig råvara, och mottot är ”Ingen fot på marken och ingen hand på barken ”

De gallrar alldeles för hårt och lockar med högre priser från gallringar.

Dagens rådgivare u.p.a. använder samma tabeller oavsett topografin. På en lädrumlin som har hög bonitet, rörligt grundvatten men ät mycket vindkänsligt( (sydvästläge) är det lämpligt att ha ett tätt bestånd.

På en stötsidedrumlin (nordostläge) som inte är så vindkänsligt och regel har lägre bonitet kan man ha glesare bestånd.

Skillnaden mellan självgallring och ”vanlig” gallring är att vid självgallring växer rötterna från de dominanta träden in i de tynande träden rotsystem och bildar en rotmatta. Vid ”vanlig” gallring blir det frigjord näring frän de avverkade trädens rotsystem. De gamle sa att "yxan gödslar", jämför med svedjebruket eller gallringseffekten, och grenverket växer ut fortare än rotsystemet och under tiden är beståndet stormkänsligt.

Med den höga föryngringskostnaden måste det vara fel att redan efter 25-30 år ta bort mer än en femtedel av marken ur produktion.

Ett bättre alternativ är ett extensivt skogsbruk utan drivmedels- och arbetskostnad inga mark- beståndsskador och ett högre totalnetto vid slutavverkningen. En effektiv röjning skall ske i 4-5 meters bestånd och det bortröjda får återgå till naturen. Vi har också ett ansvar mot framtidens markägare. För att minska körskadorna i skogsmarken räcker det med en körning per skogsgeneration och vid slutavverkning sker det på ett kraftigt rotsystem.

Om den förra generationen skogstjänstemän sett dagens gallringar hade de kallat det för våldtäkt. De gallrade med ögat och inte efter tabeller.

De hade också en fin jämförelse man och man emellan: Skogen skall behandlas som en kvinna. Man skall vara öm och hänsynsfull. Då får man komma igen ofta.

undefined