Flera alternativa åtgärder behövs inom skogsbruket

Det går alldeles utmärkt att tillämpa hyggesfritt i skiktade bestånd, skriver Göte Carlsson i ett debattinlägg.

Flera alternativa åtgärder finns att bedriva skogsskötseln på, skriver debattören.
Flera alternativa åtgärder finns att bedriva skogsskötseln på, skriver debattören. FOTO: BIRGITTA SENNERDAL

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Skogen är i ropet. I insändare och artiklar i Land Skogsbruk samt i medier i allmänhet har skogens roll ventilerats. Det är bra. Skogen är Sveriges viktigaste nettoexportör. Den betyder alltså jättemycket för Sverige, inte minst också ur sysselsättningssynpunkt.

Flera alternativa åtgärder finns att bedriva skogsskötseln på. Det vanligaste vid föryngring är slutavverkning, eller trakthyggesbruk som det också kallas. Trakthyggesbruken bör enligt expertisen vara tillräckligt stora för att eliminera fejnings- och viltskador.

Så finns det även kontinuitetsskogsbruk eller som det också heter hyggesfritt skogsbruk. Denna hyggesmodell förespråkas av många, men hur går den egentligen till rent praktiskt?

Vi har sedan några år tillbaka använt just denna modell. Det var oftast företrädesvis efter stormar eller tyvärr också barkborrarna som granskogen glesades ut och på vissa ställen blev det också luckor. Det kom så småningom självsådda plantor under det glesa beståndet samt också i luckorna med bland annat tall, björk, ek och gran. Det är självklart att ta vara på det naturen ”bjuder” på.

Vi tog sedan ned de kvarvande träden med hjälp av skördare och skotare. I de luckor som uppstod planterade vi lövplantor av olika arter. Vi var dock på grund av det höga vilttrycket tvungna att sätta upp stålburar som skydd kring varje planta. Det är ett lämpligt tillfälle och samtidigt roligt att prova andra trädslag för mångfaldens skull.

Det går alldeles utmärkt att tillämpa hyggesfritt i skiktade bestånd, det vill säga ojämn diameter av gran, men även med andra trädslag som lövträd. Åldern spelar ingen roll för ett litet träd kan vara mycket gammalt, men när det blir friställt sätter det fart att växa rejält.

Naturligtvis är sedan de fortsatta åtgärderna viktiga, röjningen och gallringen. Då är enligt mitt förslag midjeröjningen en utmärkt åtgärd. Det är en suverän metod och dessutom kan man använda småskaliga maskiner i gallringsskogen. Allt för att få välslutna och skadefria bestånd.

För att öka kvaliteten har vi stamkvistat sedan långt tillbaka. Det är främst tall, Ekebobjörk, lärk och ek. På ek är vi också noga med att ”raka” bort eventuella vattskott.

Det talas också om gödslingens positiva effekt för att öka tillväxten i Sveriges skogar. Vi har testat granulat, sedan några år tillbaka. Det unika med detta gödselmedel är att det stimulerar plantans finrötter och mykorrhiza. Det gör att plantan växer snabbare och att försprånget ökar jämfört med en ogödslad planta.

I vår skog har vi en skogsrunda med skyltar som talar om vad som finns och vilka åtgärder som vi utfört i skogen. Det är så roligt att se hur många intresserade människor som går vår runda. Vi har gjort rundan för att underlätta för den intresserade friluftsmänniskan och informera om skogsbruket.

Göte Carlsson

Järanäs Unnaryd