Forskning sätter ljus på den stora skogsbranden 2014

undefined

Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 blev en möjlighet för forskning om allt från vad frivilligarbetet betyder för drabbade och invånare till skogsbrändernas beteenden och om hur landskapet återhämtar sig efteråt.
Skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 blev en möjlighet för forskning om allt från vad frivilligarbetet betyder för drabbade och invånare till skogsbrändernas beteenden och om hur landskapet återhämtar sig efteråt. FOTO: PER GROTH

Efter branden utlyste statliga forskningsrådet Formas forskning om brandens spår för 30 miljoner kronor. Den 28 november presenterades slutsatserna på seminariet ”Vad lärde vi av skogsbranden 2014” i Västerås.

Men först, kan en skogsbrand hejdas i tid?

Snabbheten är avgörande, enligt Lars-Göran Uddholm vid Södertörns räddningstjänstförbund som var räddningsledare 2014 och då insåg att en skogsbrand som blivit stor nog endast hejdas av vädret:

– Vi överrumplades av förloppet. Ingen hade sett något sådant tidigare.

Snabbare avtal med nya regler

Lars-Göran Uddholm har medverkat i flera utredningar om branden och dragit slutsatsen att det tog räddningstjänsterna för lång tid att ta in hjälp utifrån. Lagen ger staten rätt att rekvirera privat utrustning och personal.

Men tack vare nya regler ska kommuner snabbare kunna teckna avtal med skogsbolag och lantbruk som har utrustning och personal med skogs- och lokalkännedom, berättade Uddholm.

Räddningstjänsten överrumplades av brandens snabba förlopp.
Räddningstjänsten överrumplades av brandens snabba förlopp.

Samtidigt är det viktigt att dessa inte bara ser sig som underleverantörer, menar forskaren Roine Johansson på Mittuniversitetets risk- och krishanteringscenter som undersökt hur frivilliga upplevt sina insatser:

– Det frivilliga engagemanget är viktigt. Man kan tappa geisten om man inte ser sig som lokal medlem i samhället.

Kan skogens själva beskaffenhet påverka en brand? Det har skogsbrandsexperten Anders Granström på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersökt. Brandområdet i Västmanland är unikt på flera sätt.

– Landskapstäckande, högintensivt och tättbefolkat med stor andel grund torr- och hällmark. Det sista gjorde att rötterna förstördes snabbt så att otroligt många träd föll, berättade han.

Brandens koldioxidutsläpp blev enorma: de motsvarar en miljon bilar som kör 1 500 mil var.
Brandens koldioxidutsläpp blev enorma: de motsvarar en miljon bilar som kör 1 500 mil var. FOTO: PER GROTH

Våtmarker var uttorkade

Området har också har gott om våtmarker. Men 2014 var de så uttorkade att de också brann. Däremot stannade branden ofta mot täta granplanteringar på gammal odlingsmark.

– Just sådan skog är nästan omöjlig att bränna, sa Anders Granström.

Efteråt har uppslaget av löv och tall varit massivt. Många ägare skyndade att plantera nytt. Men färska brännor drar till sig skadeinsekten snytbagge som kan angripa plantorna. Så kanske ska man vänta lite.

Achim Grelle vid SLU har forskat om brandens koldioxidutsläpp, som blev enorma: de motsvarar en miljon bilar som kör 1 500 mil var. Ett år efteråt släppte området fortfarande ut koldioxid och börjar först nu binda kol igen.

Han ser också att återplantering lönar sig för miljön:

– Kolbindningen kom i gång lite tidigare i återplanterad skog jämfört med brandreservatet, sa han.