Gudrunhyggen tar upp mer koldioxid än de avger

Ungskogarna på hyggena efter stormen Gudrun har snabbt börja binda koldioxid genom växande skog. Därmed kom det 15-20 åriga koldioxidläckaget som befarats på skam, konstaterar forskare från SLU och Linnéuniversitetet i Växjö.

Nyheten presenterades nyligen på en exkursion på den hårt stormdrabbade fastigheten Toftaholm som ägs av Södra Skogsägarna. Exkursionen arrangerades gemensamt av skogsägarföreningen och föreningen Skogen.

Kolavgivning och kolinlagring på Toftaholm, där runt 500 ha skog blåste ner, har mätts av Johan Berg, professor vid Institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitet i Växjö samt Achim Grelle och Per-Ola Hedwall på SLU.

Frigör inte kol

– Orosmolnen som initialt målades upp blev inte besannade. Redan efter 8 år nåddes brytpunkten. Hyggena frigör inte längre kol utan har sedan ett par år övergått till att vara kolsänka, säger Johan Bergh i ett pressmeddelande.

På ett hygge frigörs till en början kol till följd av markrespiration samt nedbrytning av stubbar, rötter och grenar. Efter några år kommer allt mer markväxtlighet och skogsplantorna att börja växa och utsläppen minskar successivt. Allt eftersom trädens fotosyntes och kolinlagring ökar når man brytpunkten då kolavgivning övergår i kolupptag.

– Det är mycket glädjande att det redan har vänt. Nu har Gudruns ungskogar på Toftaholm bundit kol i mer än ett år och ska så göra i åtminstone 55 år till. Om prognosen stämmer borde skogen på Toftaholm redan om 6-7 år hunnit binda allt kol som hyggena initialt frigjorde, säger Södras skogschef Göran Örlander.