Låg hänsyn till fornminnen i skogen

Nästan hälften av redan kända forn- och kulturlämningar skadas vid avverkning eller föryngring.

41 procent av redan kända fornlämningar fick skador eller grova skador i samband med slutavverkning eller föryngring. Det visar en inventering som gjordes av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet 2014. Året innan var motsvarande siffra 46 procent.

Vanliga lämningar i skogen är kolbottnar, husgrunder, gravar och fångstgropar. Markberedning är den åtgärd som har störst negativ påverkan, men även körskador, avverkningsrester och plantering påverkar lämningarna.

– Vi har inte kunnat se några förbättringar i hänsynen till forn- och kulturlämningar sen 1990-talet. Tidigare har man inom skogsbruket sagt att "det är svårt att ta hänsyn till det man inte känner till". Under senare år har vi därför valt att bara titta på redan kända fornlämningar och resultatet är lika dåligt där, säger Göran Lundh, kulturmiljöspecialist på Skogsstyrelsen.

Register finns på nätet

Enligt honom är det numera mycket enkelt att få redan på om det finns någon registrerad forn- eller kulturlämning på markerna. Alla register finns tillgängliga på nätet, till exempel på

– Men det är bara cirka 20 procent av skogsmarken som är inventerad, på resterande 80 procent vet vi inte vad som finns och samma ansvar gäller även där.

Mörkertalet för hur många forn- och kulturlämningar som verkligen skadas av skogsbruket i Sverige är alltså stort. Göran Lundh uppskattar att det finns lämningar på cirka 5 procent av skogsmarken.

Få hamnar inför domstol

Att skada lämningar som härstammar från före 1850 är ett brott mot kulturmiljölagen och kan resultera i böter, företagsbot eller i grova fall fängelse. Yngre lämningar hamnar under hänsynsparagrafen i skogsvårdslagen. Att inte visa hänsyn vid forn- och kulturlämningar bryter också mot standarderna för skogscertifieringarna FSC och PEFC.

Men trots att överträdelserna bevisligen är många är det sällan någon som hamnar inför domstol.

– Alltför sällan, säger Göran Lundh. Ofta bortprioriteras de och det är kanske en handfull ärenden som gått till domstol de senaste åren.

Väckarklocka

– Kulturmiljölagen är mycket tydlig med att ansvaret delas av alla: Den som planerar arbetet, den som utför det, markägaren och även myndigheterna. Vid en överträdelse får man gå igenom hela kedjan och kolla var det brustit i ansvaret.

Ofta kan det vara bristande kunskaper och information som är orsaken. Uppgifter som finns vid avverkningen kanske inte förs vidare till markberedaren när den genomförs vid ett senare tillfälle. Markberedning invid en fornlämning kräver dessutom tillstånd från länsstyrelsen, men beviljas normalt inte.

Enligt Göran Lundh har det faktum att även så stor andel av de redan kända lämningarna skadas fungerat som en väckarklocka för skogsnäringen. Under hösten gör Skogsstyrelsen också en satsning för att minska de omfattande skadorna genom dialog med och information till skogsbruket.

– Det finns exempel på bolag i norra Sverige som minskat andelen skadade lämningar från 53 till 12 procent på bara ett år. 12 procent är fortfarande för mycket, men det visar att det går att göra något och det kräver inte heller så mycket att göra rätt, avslutar Göran Lundh.