Lagkraven kan ge mer betalt

Det är lätt att förstå LRFs och Helena Jonssons frustration över landsbygdsminister Buchts hantering av livsmedelsstrategin. Däremot kommer inte de förändringar som LRF föreslår att stoppa avvecklingen av det svenska jordbruket och det är särskilt allvarligt eftersom LRF tidigare har hävdat att man har departementets öra.

LRF argumenterar för att konkurrenskraften kan stärkas genom att ta bort delar av den svenska lagstiftningen på djur- och miljösidan, vilka kallas för särregler eller mervärden beroende på vem som pratar. Man påstår att det inte går att ta betalt för uppfyllande av lagkrav, men däremot för det som bönderna gör frivilligt, men tittar man på dagens marknad ser man att detta inte stämmer.

undefined

Det finns också flera exempel när svensk produktionen i enlighet med lagstiftningen har gett mer betalt. Ett sådant är grispriserna som är de högsta i Europa. Vändningen kom när den politiska debatten uppmärksammade knipsade knorrar och hög antibiotikaanvändning i övriga EU, helt enkelt när någon på allvar började lyfta den svenska modellen. Ett annat exempel är när burhönsförbudet genomfördes, vilket också ledde till en stark debatt om djuromsorgen och den fruktade ökade utländska importen kom av sig. Svenska ägg har fortfarande i dag en mycket stark ställning och ligger prismässigt betydligt över övriga EU.

undefined

LRF har rätt i

undefined

undefined

undefined