Personalbrist inom skogsbruket – hundratals tjänster tillsätts inte

Det råder personalbrist inom skogsnäringen. Flera hundra tjänster årligen tillsätts inte i brist på kvalificerad arbetskraft.

FOTO: SLA

Arbetsförmedlingen kom nyligen med en arbetsmarknadsrapport omfattande 200 yrkesroller. Siffrorna visar att det finns goda utsikter för den som vill arbeta grönt att hitta jobb. Särskilt stor är efterfrågan på skogsarbetare och förare av skogsmaskiner.

Efterfrågan är så stor att personalbehovet är långt större än vad det finns kvalificerad arbetskraft. Enligt Kristine Wiklund, arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsexpert vid arbetsgivarorganisationen SLA, saknar branschen årligen cirka 200 årsverken med maskinförare.

FOTO: SLA

Stora delar av de skogsarbetare som har manuellt arbete så som skogsvård och plantsättning utgörs i dag av arbetskraft från utlandet. Under 2016 valde bara 120 av 1 400 gymnasieelever på skogsinriktade gymnasieprogram att förlägga sin praktik för manuellt utförd skogsvård. Störst rekrytering för sådant skogsarbete sker av personer från Baltikum och Polen som är vana att arbeta med skog och känner till klimatet.

”Vill inte ha manuellt arbete”

– Det är få som lyckas rekrytera från naturbruksskolorna för den här typen av tjänster. De unga vill inte ha manuellt arbete. Det är ett jobb som är både fysiskt och psykiskt krävande, det är inget som vem som helst kan göra. Därför väljer ungdomarna maskinerna i stället, säger Kristine Wiklund.

PREMIUMLÄSNING: Fler jobb än arbetssökande inom skogsbruket

En del i arbetskraftsbristen är att för få ungdomar söker sig till yrkesutbildningarna. Något som enligt Kristine Wiklund är en komplicerad fråga som grundar sig i flera bakomliggande orsaker, bland annat bristande information och utbildningskvalitet samt skolornas geografiska placering.

– Skolor, branschen och politiker måste samarbeta för att öka informationen och lyfta de gröna jobben. Ungdomarna väljer inte medvetet bort gröna jobb, de vet inte att de existerar. Det här är högteknologiska yrken och det finns jobb, säger hon och tillägger:

– Kan vi dessutom öka kvalitén på utbildningarna så kan nöjda elever som får jobb direkt efter examen ge ringar på vattnet. Yrkesprogrammen är påkostade utbildningar, en utbildning på naturbruksskola kostar cirka 200 000 kronor per elev medan kostnaden för en samhällsutbildning är cirka 80 000 kronor. Det är bra utbildningar som ger tillbaka till samhället och betalar sig snabbt. Ofta flyttar eleverna på yrkesprogrammen tillbaka till sina hemkommuner efter avslutad utbildning och det genererar skatteintäkter eftersom de snabbt får jobb.

”Hård konkurrens om personalen”

Många av de ungdomar som ändå söker sig till maskinförarutbildningar hamnar inte i skogen.

– Det är hård konkurrens om personalen och vi kämpar mot andra branscher som har högre löner. I norra Sverige har vi till exempel gruvindustrin som har kapacitet att ge högre löner, säger Kristin Wiklund.

Ett sätt att säkra kompetensförsörjningen som entreprenör kan enligt Kristin Wiklund vara att utnyttja praktikstödet och ta emot praktikanter.

– Självklart blir det ett litet produktionsbortfall när man har en praktikant i hytten men det har också flera fördelar. Det är ett sätt att säkra tillgången på personal framöver. Som företagare vet man vad det är för person man har att göra med inför en eventuell anställning och man minskar sina rekryteringskostnader, säger hon.

Sysselsättning i svenskt skogsbruk

Antal årsverken i svenskt skogsbruk perioden 2014-2016: ca 16 700 fördelat på 8 900 årsverken skogsentreprenörer, 1 500 årsverken i det storskaliga skogsbruket och 6 300 årsverken i småskaligt skogsbruk.

Antal sysselsatta inom storskaligt skogsbruk: ca 2 600 (varav 16 % kvinnor)*.

Antal sysselsatta hos skogsentreprenörer: ca 14 300 (varav 3 % kvinnor)*.

*Motsvarande siffror för småskaligt skogsbruk finns inte.

KÄLLA: Skogsstyrelsen

PREMIUMLÄSNING: Fler jobb än arbetssökande inom skogsbruket