Skogsnäringen måste fortsätta utvecklas

Med optimistiska familjeskogsägaresom ges chans att utvecklas kommer svensk skogsnäring inte bara överleva, utan även frodas i framtiden. Det skriver Ester Hertegård.

Den stora utmaningen framöverför svenskt skogsbruk kommer att vara förändringarna i klimatet, skriver Ester Hertegård.
Den stora utmaningen framöverför svenskt skogsbruk kommer att vara förändringarna i klimatet, skriver Ester Hertegård.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Adventstid är tid för väntan. För skogsbranschens del har hela denna höst varit en nervös väntan på olika politiska beslut och yttranden, varav några fortfarande inte är presenterade, men det är också en tid av hopp. Det finns skäl att se ljust på framtiden.

Skogspropositionen som presenterades i november inleds med att uttryckligen ställa sig bakom att ”Sverige ska ha en växande skogsnäring”. Varken minska eller avstanna alltså, utan växa. Det är en tydlig viljeyttring. En av Sveriges äldsta industrier med världsledande kompetens ska få utvecklas vidare.

Givet den senaste tidens debatt, där ena sidan starkt propagerat för att i fortsättningen sluta bruka skogen, är detta inget att ta för givet. I vissa perioder har allt annat än näringsförbud upplevts som en seger. Fortfarande finns dock orosmoln. Artskyddsutredningens förslag kan innebära att inga skogsmaskiner får vara aktiva under stora delar av året, den nya skogspropositionen lämnar en hel del viktiga avväganden till tjänstemän vilket kan ge oväntade utfall och EU är fortsatt tveksamt till skogligt råvaruuttag. Listan kan tyvärr göras än längre.

Så visst finns det bekymmer, varav många avhandlats på denna ledarsida, men optimism finns också. Enligt årets Skogsbarometer, som baseras på svar från 750 privata skogsägare, är känslan för framtiden i stort positiv. Hälften av de tillfrågade vill investera mer i skog och värderar känslan av att äga skog fortsatt högt. Europeiska rådet konstaterade i sina nyligen antagna slutsatser om EUs skogsstrategi att skogsbruket har en nyckelroll i konkurrenskraftig cirkulär bioekonomi. Ett välkommet erkännande.

En växande skogsnäring är förhoppningsvis en som fortsätter att utvecklas framåt. Den svenska skogsbrukshistorien har varit en lärorik resa. Tänk om man hade gett upp efter insikten om dimensionshuggandets skadliga effekter i det sena 1800-talet eller efter debatten om biologisk mångfald på 1990-talet. Då hade man aldrig nått den höga standard som skogsbruket står för i dag, där en frisk miljö samexisterar med högt uttag av råvara.

Den stora utmaningen framöver för svenskt skogsbruk kommer att vara förändringarna i klimatet, torrare somrar med större skadeverkan av insekter alltmer norrut och en rad andra förändrade förutsättningar. Men vad gäller klimatet är skogsbruket också en del av nyckeln. Forskningen om sektorn har under de senaste årtiondena kommit långt i lösningar på skogsbrukets anpassningar till en annorlunda framtid, så att kol kan fortsätta lagras i snabbt växande skog och produkter därifrån.

Med optimistiska familjeskogsägare och en klimatomställning som det moderna skogsbruket är väl rustat för att möta, bara de ges chans, göds ett hopp. Ett hopp om att skogsnäringen inte bara överlever utan även får chans att frodas i framtiden.

LÄS MER: Vem skapar den biologiska mångfalden i skogen?

LÄS MER: Det behövs vanliga människor som kan berätta om sin skog