”Slopad lag skulle gynna mäklare”

Det är inte så förvånande att ett mäklarföretag skriver att jordförvärvslagstiftningen är ”föråldrad, tandlös och saknar relevans”, menar Per-Arne Pettersson i ett debattinlägg.

FOTO: JOHAN EKLUND

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Det är inte så förvånande att ett mäklarföretag skriver att jordförvärvslagstiftningen är ”föråldrad, tandlös och saknar relevans”.

Vid ett slopande av lagen skulle mäklarna kunna mångdubbla affärsverksamheten och dra in mångmiljonbelopp i provision till sina ägare.

Juridiska personer som till exempel stiftelser, riskkapitalbolag, fondbolag, kommuner och andra bolag kunde då lägga bud på mark som de i den befintliga jordförvärvslagen inte har tillgång till.

Enligt det examensarbete som hänvisas till i artikeln har referensåren 2014, 2015, 2016 använts för att värdera användningen av förvärvtillståndsprövningen.

Det intressanta i sammanhanget är att ortsombuden togs bort från länsstyrelsernas verksamhet 2014, de hade uppgiften att kontrollera markaffärer och att vara Länsstyrelsens ögon och öron lokalt. Samtidigt sänktes länsstyrelsens ambition att kontrollera, tillämpa och utvärdera lagstiftningen. Så examensarbetet hade varit mer relevant om årtal före 2014 använts.

Jordförvärvslagen har som syfte att gynna sysselsättning och boende på landsbygden och att behålla ägarbalansen mellan enskilda och juridiska personer, men eftersom länsstyrelserna inte uppfyller sina åtaganden om kontroll av lagen får den inte avsedd effekt.

Per-Arne Pettersson,

Älvdalen, Dalarna