Sedan 2016 har antalet avverkningsbeslut med förbud eller föreläggande på grund av artskyddsförordningen ökat med över 30 procent. Dessutom har antalet registrerade nyckelbiotoper fördubblats. Det rapporterar nyhetssajten Entreprenör.
Färsk statistik från Skogsstyrelsen, som Entreprenör tagit del av, visar att antalet beslut som fattats med stöd av artskyddsförordningen ökat dramatiskt de två och ett halvt år som den tillämpats.
Totalt har 978 beslut olika förbud eller föreläggande fattats mellan 2016 och första halvåret 2018, varav 34 procent, fattats med stöd av artskyddsförordningen.
LÄS MER: Artskyddsförordningen ses över
De senaste åren har också en del fall där miljöbalken och artskyddsförordningen åberopats uppmärksammast i medier, bland annat lavskrikemålet.
− Det här visar att det finns ett stort mörkertal där ett relativt stort antal skogsägare fått ett långtgående förbud för sitt brukande, säger Gunnar Lindén, expert på naturvårdsfrågor på LRF till Entreprenör.
Områden som registrerats som nyckelbiotop har också mer än fördubblats de senaste åren, visar Entreprenörs statistik.
Från att cirka 200 avverkningsanmälningar om året berört områden som var registrerade som nyckelbiotoper sköt antalet avverkningsanmälningar i höjden 2015 och 2016 ökade de till 500 stycken.
Enligt Johan Åberg som är processförvaltare på Skogsstyrelsen kan ökningen ha flera orsaker. Till Entreprenör säger han att det kan bero på att skogsägare i högre utsträckning avverkningsanmäler områden som är nyckelbiotoper eller att det totala antalet avverkningar blivit fler och att följden kan bli flera träffar på nyckelbiotoper.
Men det är förklaringar som Gunnar Lindén på LRF inte håller med om.
